tag:blogger.com,1999:blog-34824359645464968752024-03-14T09:31:22.692+01:00Res PublicaEn blogg om offentlig förvaltning, välfärdsfrågor och e-demokrati.Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.comBlogger45125tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-61983738999586336292009-11-06T11:02:00.004+01:002009-11-06T11:56:34.371+01:00Incitament<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTyMZ23t-K7s-Ntyi8ADR9pN43ddX1q2qBRr6yoFKnp5NpSZQ4HPk7nyO3tRGXL6ArFxiCvscj6ujdc79d4A0JkC1Ztnq2cgzEnNY7Eq9Auw4VbKy-tGHDNNq5IT4wcPDs0n0BuCr66Yza/s1600-h/vaccination2.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 325px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTyMZ23t-K7s-Ntyi8ADR9pN43ddX1q2qBRr6yoFKnp5NpSZQ4HPk7nyO3tRGXL6ArFxiCvscj6ujdc79d4A0JkC1Ztnq2cgzEnNY7Eq9Auw4VbKy-tGHDNNq5IT4wcPDs0n0BuCr66Yza/s400/vaccination2.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5400942466825293010" /></a><span style="font-weight:bold;">Vaccination är det mest effektiva sättet att stoppa en influensa innan den blir riktigt allvarlig. Att vaccinera även då det är ”i onödan” är alltid rejält mycket mer samhällsekonomiskt lönsamt än att låta en allvarlig influensa slå rot. Trots det har vaccinationen mot den nya influensan försenats och dragits med problem.</span><br /><br />Förra gången en global pandemi hotade uppstod samma situation och då restes en diskussion om behovet av en statlig vaccinationsfabrik som snabbare kan vara på fötter. Den stående driftskostnaden beräknades till ungefär 40 miljoner kronor årligen, en droppe i havet. Igår <a href="http://ekonomistas.se/2009/11/04/bygg-en-vaccinfabrik/">påminde Ekonomistas</a> om ett paper som i den vevan presenterades av <a href="http://www.cepr.org/Pubs/new-dps/dplist.asp?dpno=6808">Rikard Forslid och Mathias Herzing</a>. Deras analys visade ytterligare på behovet av en <a href="http://people.su.se/~forsl/docs/DNdebatt.pdf">samhällelig lösning</a> för vaccinproduktion. <br /><br />I en situation där en ensam privat vaccintillverkare kontrollerar produktionen – såsom nu är fallet – är incitamentet för denna producent att tillverka vaccin för lite och för sent:<br /><blockquote> “The monopolist thus bases its investment decision on the expected profits from the optimal price path given the infection dynamics. It is shown that the monopolist will always choose to invest in a lower production capacity than the social planner.”</blockquote>Beredskapa att tillverka influensavaccin kan betraktas som en form av samhällelig 112-beredskap, på samma sätt som ambulans- och akutsjukvård, en del av civilförsvaret helt enkelt.<br /><br />Så har myndigheterna dock inte riktigt velat se det. Idén om en statlig vaccinationsfabrik har både socialdemokrater och alliansen värjt sig mot. Efter fågelinfluensan fick Lars Rekke i uppdrag av Morgan Johansson att utreda förtsättningarna för framförallt olika former av offentlig-privata lösningar.<br /><br />Den ganska tunna <a href="http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/05/19/11/bc7e8d9d.pdf">rapporten</a> baserades i huvudsak på överläggningar med de stora medicinföretagen, varav det huvudsakliga underlaget är sekretesstämplat. Lars Dekke kunde dock konstatera att:<br /><blockquote>”Efterfrågan liksom priserna på världsmarknaden för influensavaccin är i ökande. Många bedömare anser att efterfrågan kommer att öka mycket kraftigt under de närmast kommande åren.”</blockquote>Det är svårt att tolka detta som annat än att det vore ett utslag av förnuftig framförhållning att i en eller annan form garantera att vaccin för befolkningen kan framställas snabbt i händelse av utbrott. <br /><br />Nordiska rådet har utrett frågan om en nordisk vaccinationsfabrik. Den nya regeringen beslutade dock direkt efter maktskiftet 2006 att lägga alla sådana planer på is.Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-12264484695839351352009-10-02T15:16:00.002+02:002009-10-02T15:21:50.559+02:00Rädda reportrarnaClay Shirky gör en intressant genomgång av hur mycket av innehållet i en lokaltidning som är <em>lokalt producerade nyheter som förutsätter lokala reportrar</em> och hur mycket av innehållet som är inköpt från nyhetsbyråer, kolumnister etc. Visar sig att det lokala nyhetsmaterialet utgör mindre än 1/6 av innehållet. Slutsatsen blir att det som gäller nu är att <a href="http://www.shirky.com/weblog/2009/10/rescuing-the-reporters/">rädda lokalreportrarna</a> ur den sönderfallande tidningsbranschen:<br /><blockquote>"There are dozen or so reporters and editors in Columbia, Missouri, whose daily and public work is critical to the orderly functioning of that town, and those people are trapped inside a burning business model. With that framing of the problem, the question is how to get them out safely."</blockquote>Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-56987288289043593432009-09-24T13:27:00.004+02:002009-09-24T13:35:42.559+02:00Synliggöra de osynliga<div style="width:425px;text-align:left" id="__ss_257683"><a style="font:14px Helvetica,Arial,Sans-serif;display:block;margin:12px 0 3px 0;text-decoration:underline;" href="http://www.slideshare.net/mikel_maron/openstreetmap-mumbai-workshop" title="OpenStreetMap Mumbai Workshop">OpenStreetMap Mumbai Workshop</a><object style="margin:0px" width="425" height="355"><param name="movie" value="http://static.slidesharecdn.com/swf/ssplayer2.swf?doc=openstreetmap-mumbai-workshop-1202476708188526-3&stripped_title=openstreetmap-mumbai-workshop" /><param name="allowFullScreen" value="true"/><param name="allowScriptAccess" value="always"/><embed src="http://static.slidesharecdn.com/swf/ssplayer2.swf?doc=openstreetmap-mumbai-workshop-1202476708188526-3&stripped_title=openstreetmap-mumbai-workshop" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="355"></embed></object><div style="font-size:11px;font-family:tahoma,arial;height:26px;padding-top:2px;">View more <a style="text-decoration:underline;" href="http://www.slideshare.net/">presentations</a> from <a style="text-decoration:underline;" href="http://www.slideshare.net/mikel_maron">mikel_maron</a>.</div></div><br />Finns man på kartan, då finns man, finns man inte på några kartor sitter man betydligt lösare. GIS-volontärer som ordnar <a href="http://brainoff.com/weblog/2008/09/29/1355">Mapping Parties</a> i informella och icke kartlagda områden (slumområden) och fyller på i wikikartan OpenStreetMap gör ett viktigt och beundransvärt hästjobb för att skapa förutsättningar för slummens invånare att bevaka sina rättigheter. I bildspelet ovan beskriver Mikel Maron hur det går till när OSM kartlägger i Mumbai och i videon nedan visas en kartläggning i Hout Bay:<br /><br /><object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/66UPhwx-U8Q&hl=sv&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/66UPhwx-U8Q&hl=sv&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-19394681026661990352009-09-23T20:20:00.007+02:002009-09-24T11:04:05.209+02:00Offentliga sektorn måste släppa sargen och bli interaktivMindparks <a href="http://mindpark.se/nu-skriver-vi-historia-100-dagar-100-handelser/">100 posters-projekt</a> om 00-talets medielandskap har potential att bli en modern klassiker, <a href="http://mindpark.se/mindpark-001-nar-medierna-ignorerade-sin-publik/">idag öppnar SvD:s redaktionschef <a href="http://twitter.com/MJSvD">Martin Jönsson</a></a> med en intressant postning om tidningsbranschens ignorans inför sina läsare. Papperstidningarnas kris, som just nu slaktar amerikanska 100-åringar på löpande band, är i huvudsak självförvållad, enligt Martin Jönsson: <br /><blockquote>"Om jag ska komprimera krisens orsaker till en enda faktor, som präglat hela decenniet, är det denna: oviljan och oförmågan att lyssna på och interagera med sin publik."</blockquote>Där delges även några hårresande citat från mediechefer som in i det längsta framhärdat i att betrakta interaktivtet som något katten släpat in. Så sent som 2007 sade <a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3550419.svd">Tidningsutgivarnas</a> vd <a href="annaserner.wordpress.com/">Anna Serner</a> (som dock i en kommentar till bloggposten öppet tar tillbaka uttalandet) i en intervju med Internetworld:<br /><blockquote>”Vem är intresserad av vad folk tycker? Folk som tycker till har för mycket tid över. Jag vet att många med mig är extremt trötta på läsarkommentarerna. Det är ett exempel på när folk gör livet lätt för sig bara för att möjligheterna finns. Men egentligen skadar man varumärket”</blockquote>Idag har Aftonbladet.se 200 000 läsarkommentarer i månaden på sina artiklar. Tyder inte det på något?<br /><br />Givetvis påverkas även andra sektorer på liknande vis av teknikutvecklingen och våra förändrade medievanor.<br /><br />Stat, kommuner och landsting är inte mindre beroende än vad papperstidningarna är av att upprätthålla ett interaktivt utbyte med sina användare. Men också här har det in i det längsta – och än idag – härskat en ignorans parat med förlamning inför vad ett ökat deltagande innebär.<br /><br />Mycket tyder på att den offentliga sektorn på det här viset bäddar för en kris liknande tidningsbranschens. För också offentliga sektorn måste ständigt <span style="font-style:italic;">förtjäna</span> människors förtroende – och också den offentliga sektorn kan utmanas av andra utförare som opererar mer tillgängligt, på ett sådant sätt att alltfler börjar ifrågasätter dess existensberättigande. Det är i själva verket precis vad som sker idag.<br /><br />Vill kommunerna att deras hemsidor ska ha någon relevans måste de våga släppa fram deltagande och röster från medborgarna. Vi måste få möjlighet att få syn på varandra i det <a href="http://publicae.blogspot.com/2009/02/dott-som-i-graven-pa-offentliga-e.html">kommunala väntrummet</a> och utbyta erfarenheter, ocensurerat läsa och kommentera andras kritik av brister i förvaltningars arbete, publicerade direkt på kommunens webbplats, länka och få våra länkar pingbackade, och så vidare.<br /><br />I brist på att kommunerna släpper fram interaktivitet så kommer istället <span style="font-style:italic;">andra</span> att bygga upp sådana tjänster, kanske baserat på <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Data_scraping">screenscrapead</a> data direkt från kommunernass hemsidor (vi tjatar ju även på den här bloggen om att kommunerna ska <a href="http://publicae.blogspot.com/2009/09/stader-som-tanker-som-webben.html">publicera sitt verksamhetsdata</a> <a href="http://publicae.blogspot.com/2009/09/api-for-myndighetskommunikation.html">tillgängligt</a> för tredje part för att göra det lättare att bygga just sådana tjänster). <br /><br />Om kommunen har noll egen <a href="http://publicae.blogspot.com/2009/04/framsynt-om-it-i-demokratins-tjanst.html">interaktivitet</a> medan andra, baserat på samma information, erbjuder alla tidens dubbelriktade möjligheter, då är det dit vi som medborgare börjar söka oss istället.<br /><br />Det offentliga missar då möjligheten att påverka hur informationen förmedlas och hur diskussionenom dess verksamhet förs, dvs man missar det omgivande som skapar mening och sammanhang åt diskussionen . Man överlåter helt åt andra aktörer att konstruera och presentera det offentligas ”varumärke”. Det är sällan en god strategi. Men det är ändå bättre än <span style="font-style:italic;">ingenting</span>, dvs att det inte förs <span style="font-style:italic;">någon</span> offentligt tillgänglig diskussion alls om den gemensamma sektorns dagliga verksamhet.<br /><br />Vad innebär det då rent konkret att omfamna interaktiviteten? Det kan innebära många olika ting, kommentarsmöjligheter och en transparent dubbelriktad kommunikation är något slags bas som bör finnas på kommunens hemsida.<br /><br />Men offentliga sektorn måste också tänka bortom sina hemsidor. Hur kan ”vi” öka ”vår” närvaro i andra kanaler, hur kan vi göra oss tillgängliga för den diskussion som förs i sociala medier? Då jag jobbade med utvecklingen av Göteborgs karttjänster var interaktiviteten central i våra resonemang kring deras utformning. Vi utgick från ”YouTubemodellen” – våra kartor ska inte gömmas på vår egen hemsida utan kunna bäddas in på andra webbplatser där folk rör sig och därigenom brukas direkt i den diskussion som förs där. Det kan vara en politisk diskussion, någon som bloggar om händelser i sin stadsdel, lediga tomter, tips om badplatser med mera. Relevansen är ytterst avhängig vilket innehåll förvaltningarna tillgängligör via kartan.<br /><br />Poängen är att det också ger kommunen en exponering mot våra tjänster och vår verksamhet varje gång någon visar en sida som bäddat in stadens karta. På samma vis som SvD får en exponering på varje blogg som vill få en twinglylänk till en artikel.<br /><br />Schematiskt ”smetades kartan ut” såhär:<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipSb08R2M6jR8HMSxnUA7JQuVSI7tyrM2FqfMqQ897RzLzbeO_nJLRwITOQfmYHZzzDQyhYCU67GLD-LFP8XSAaeI1jEQHR0szzDzqQy5NSBzhAzFAUGQoRFfM_kY7Fcpvs2o_DOj8Wav3/s1600-h/geting_princip.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 189px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipSb08R2M6jR8HMSxnUA7JQuVSI7tyrM2FqfMqQ897RzLzbeO_nJLRwITOQfmYHZzzDQyhYCU67GLD-LFP8XSAaeI1jEQHR0szzDzqQy5NSBzhAzFAUGQoRFfM_kY7Fcpvs2o_DOj8Wav3/s400/geting_princip.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5384730064779295762" /></a><br />Och såhär kunde det se ut då stadens karttjänster bäddas in i en artikel om ett stadsbyggnadsprojekt på en <a href="http://gbg.yimby.se/">intresseförenings</a> hemsida (bilden är ett montage):<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEn0V9EDgam5PrGQiTWDTEin4ZLo3eKtL7tlNF5fUgCTEMN3mVUe9i4q0atEySqvDNfYE9Q2OsGBv2DXOfnJfVFOC5ob1ZkdT24mNFWib94QKTENuWv8gcrbcr6OUYjBVKNan6dDjrkhEJ/s1600-h/geting_ex.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 370px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEn0V9EDgam5PrGQiTWDTEin4ZLo3eKtL7tlNF5fUgCTEMN3mVUe9i4q0atEySqvDNfYE9Q2OsGBv2DXOfnJfVFOC5ob1ZkdT24mNFWib94QKTENuWv8gcrbcr6OUYjBVKNan6dDjrkhEJ/s400/geting_ex.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5384730068504481522" /></a><br />Det finns tusentals sätt att utveckla interaktiviteten och därmed öka sin relevans. Men då måste det offentliga släppa sargen, komma in i matchen. Annars väntar samma öde som för tidningsbranschen. Irrelevansdöden.<br /><br />Andra om <a href="http://bloggar.se/om/sociala+medier" rel="tag">sociala medier</a>, <a href="http://bloggar.se/om/massmedia" rel="tag">massmedia</a>, <a href="http://bloggar.se/om/offentliga+sektorn" rel="tag">offentliga sektorn</a>, <a href="http://bloggar.se/om/mindpark" rel="tag">mindpark</a>Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-45131866842278266892009-09-23T00:13:00.005+02:002009-09-23T00:41:55.119+02:00Det finns en slags kod att knäcka<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZuNb2yKUX_3NefbVZjDB2Nrk47SrXHGixo493hrSCpjJKUPvMGhFPaM3T4uv1ag7vqG8aPqeb0dUKZXaBCz5Lxgo7-43rqqoy7YImC8u1B0EzoyaoSSQQMQVMl0JKdbQ5TsW4zady1_Dk/s1600-h/521665521_1422c7a7ab_b.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 268px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZuNb2yKUX_3NefbVZjDB2Nrk47SrXHGixo493hrSCpjJKUPvMGhFPaM3T4uv1ag7vqG8aPqeb0dUKZXaBCz5Lxgo7-43rqqoy7YImC8u1B0EzoyaoSSQQMQVMl0JKdbQ5TsW4zady1_Dk/s400/521665521_1422c7a7ab_b.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5384422834672327474" /></a>Som så många andra sektorer som förändras så medför den uppkopplade erans framväxt att inlärningsvillkoren för de som är unga idag håller på att genomgå en revolution - och därmed förändras också skolans utmaningar. Som vi berörde igår kan dagens ungdomar mycket väl vara den <a href="http://publicae.blogspot.com/2009/09/en-skrivande-generation.html">mest skrivkunniga generationen någonsin</a> - men de skriver på ett <span style="font-style:italic;">nytt sätt</span> som lärargenerationen har svårt att uppfatta som och erkänna som skrivförmåga.<br /><br />Nåväl, <a href="http://www.tomaskroksmark.se/">Tomas Kroksmark</a> som är professor i pedagogik och ansvarig för <a href="http://www.hlk.hj.se/doc/5541">Akademin för skolnära forskning och utveckling</a> vid HLK i Jönköping skrev igår ett inlägg med rubriken <a href="http://blogs.hj.se/krto/2009/09/22/en-virtuell-skola/">Virtuell Skola</a> som lyfter en annan aspekt av samma sak, nämligen att nätgenerationen genom datorspel har blivit mästare på att genomskåda och dekonstruera system:<br /><blockquote>"I studier som jag gör (och andra i min forskargrupp i Jönköping) visar det sig till exempel att det utecklas en viktig kvalitet i lärandet hos ungdomar som spelar datorspel, som vi aldrig(?) tänker på i den analoga skolan. D<span style="font-weight:bold;">e som spelar spelen vet att det är en människa av kött och blod – en speldesigner – som skapat spelet. Det innebär att det finns en slags kod att knäcka.</span> Gör man det blir spelet lättare att förstå och hantera. När det gäller den första läsinlärningen talar vi i skolan om läskoden. För övrigt hörs den terminologin sällan. <span style="font-weight:bold;">Finns det en matematisk kod, som går att knäcka för eleverna, som skulle kunna göra matematiken enklare för dem?</span> Finns det koder i engelska, i religionskunskap, i historieämnet etc? Alla ämnen är väl skapade av någon eller möjligen några – de är mänskliga på det sätt och innehåller av allt att döma en slags kod (ordet är inte bra, men så länge)." [Min fetstil]</blockquote>Att samhället är <span style="font-style:italic;">byggt av någon</span> och därför också kan <span style="font-style:italic;">förändras</span> och läsas som en produkt av tidigare generationers val, det är den mest omvälvande erfarenheten man kan göra i samhällskunskapen. Det är ingen självklarhet, det är någonting man måste lära sig och komma till insikt om, om datorspelsgenerationen är bättre rustad att göra det (liksom flitigt nätsurfande ungdomar tenderar att vara bättre rustade att skilja bluffsidor från seriösa sidor och göra en sekundsnabb värdering av en källas trovärdighet) - då har vi tagit ett stort steg framåt.<br /><br />Tomas kommenterar också den vanliga missuppfattningen att lärande över nätet skulle vara en mer ensam sysselsättning än i klassrummet:<br /><blockquote>"Ordet distanslärande använde Dagens Nyheter i veckan som gick, och hävdar att det är något som kan liknas vid digitala Hermodsbrev. Kul analogi men helt felaktig. Det virtuella lärandet – som i en mening sker på fysisk distans – innebär aktivt deltagande i en virtuell livsvärld som delas av mängder av människor. Platsen där man sitter, där man har sin dator och sin kaffekopp, är skilda åt men rummet där digital dialog, kommunikation och lärande sker, är i högsta grad detsamma för alla som är där. Det är det som är det fantasiska med vad vi kanske skulle kalla en virtuell skola."</blockquote>Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-20622835295012058562009-09-22T16:26:00.006+02:002009-09-22T21:21:29.305+02:00Gov2.0 up north och down under<span style="font-style:italic;">Lite uppdateringar om öppenhetsansträngningar och gov2.0.</span><br /><br />1. I november samlas EU:s ministerråd i Malmö för att anta en deklaration om e-governmentstrategier för de kommande tre åren i EU. Som ett resultat av <a href="http://www.epractice.eu/publicservices">Public Services Workshop</a> tidigare i år har ett <a href="http://theconnectedrepublic.org/posts/443">projekt</a> dragits igång för att parallellt med detta och som input i den processen ta fram en <a href="http://eups20.wordpress.com/">Open Declaration on Public Services 2.0</a>.<br /><br />Det aktuella förslaget <a href="http://mixedink.com/Eups20/Manifesto">behandlas just nu här</a>. Det är fritt att delta. Det finns även en <a href="http://eups20supportingdoc.pbworks.com/">wiki</a>.<br /><br />2. Jag blev tipsad i en kommentar till ett <a href="http://publicae.blogspot.com/2009/09/stader-som-tanker-som-webben.html">tidigare inlägg</a> om Peter Krantz initiativ <a href="http://opengov.se">opengov.se</a> som är en samlingsportal just för frågor om öppna offentliga datakällor. Riktigt schysst är avdelningen som <a href="http://www.opengov.se/sidor/remisser/">siktar på att lista aktuella remisser</a>. Peter skriver:<br /><blockquote>"Genom ökad insyn och öppenhet i myndigheternas remissförfaranden skulle staten kunna bli en ännu bättre beslutsfattare. Den digitala tekniken möjliggjör för flera att lämna synpunkter och sammanställa dessa på ett konsekvent sätt."</blockquote>Målsättningen är att på lite sikt "tillhandahålla funktionalitet för att lämna synpunkter på en remiss och dess olika delar. Besökare bör kunna kommentera varandras synpunkter och rösta på kommentarer." Svaren sammanställs och skickas åter till myndigheterna "vare sig de vill ha dem eller ej". I mina ögon ett av årets mest intressanta gov2.0-intiativ. I alla fall i Sverige :-)<br /><br />3. Via opengov.se hittar jag även till <a href="http://gov2.net.au/about/">Australiens Gov2.0 Task Force</a>. Australien följer i Englands fotspår och tar ett direkt grepp om möjligheterna att använda web2.0 för att utveckla myndigheternas arbete med en "Taskforce":<br /><embed src="http://v.wordpress.com/f5jRPZns" type="application/x-shockwave-flash" width="400" height="224" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true"></embed>Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-41297887468149189892009-09-22T15:22:00.004+02:002009-09-22T15:34:54.135+02:00Citipedia - deltagandeplanering á la Sim City<a href="http://www.sicamp.org/">Social Innovation Camp</a> är ett kul koncept som <a href="http://www.sicamp.org/?p=357">generat många goda idéer</a> och prototyper till webbtjänster till allmänhetens fromma. Kolla in hemsidan för en uppsjö av exempel.<br /><br />Särskilt gillar jag Citipedia som kombinerar wikiformatering och idén om en nätbaserad plattform för deltagandeplanering. Men till skillnad från många andra liknande verktyg är tanken inte begränsad till att skriva kommentarer i ett forum och tagga lite i en karta utan betydligt mer visuellt fokuserad:<br /><br />"It’s not just about adding your comments: using SimCity-like tools you can design what the space should look like as well."<br /><br /><a href="http://scotland.sicamp.org/?page_id=214">Teamet som jobbade med Citipedia</a> slängde ihop en <a href="http://www.ideonic.com/fun-stuff/sicamp-citipedia">fin prototyp</a> där användarna kan dra och släppa symboler för saker man vill utveckla en plats i staden med, träd, markbeläggningar etc, med en löpande uträkning av det beräknade priset för åtgärderna. Kombinera det med en wikibaserad förhandling kring åtgärderna och vi har ett riktigt spännande verktyg för deltagandeplanering.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.ideonic.com/fun-stuff/sicamp-citipedia"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 235px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBjQ0nY3g0X9ziWYkRBSk4qcU4H9IbkUzUwMbnqtd0E3DUe3zH69-NGPabMXL4yyVKkCMWiAr5Oz4dKTu5UAThKY222WWxoVhrf-15Ssb8gCkpolCFZnIvUnqhxEcLb5tKIsCNdOauFFqL/s400/citipedia.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5384283977891601842" /></a>Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-31613973871245538112009-09-22T13:52:00.003+02:002009-09-22T14:02:23.764+02:00En skrivande generation<a href="http://mymarkup.se/2009/08/mer_och_battre_an_nagonsin.html">Via mymarkup</a> hittar jag <a href="http://www.wired.com/techbiz/people/magazine/17-09/st_thompson">den här artikeln i Wired</a> om "den nya läskunnigheten". Stanfordprofessorn Andrea Lunsford har mellan 2001-2006 samlat in data till en mycket omfattande <a href="http://ssw.stanford.edu/">undersökning av ungdomars skrivvanor</a>.<br /><br />Enligt Lunsford befinner vi oss idag "in the midst of a literacy revolution the likes of which we haven't seen since Greek civilization" - ändå framhärdar många inom humanioran med att ondgöra sig över att läs- och skrivkunnigheten minskar. Kanske hänger detta samman med att skrivandets former förändas på ett sådant sätt att det skrivande som värderades högt av föregående generation helt enkelt har tappat en del av sin funktion:<br /><blockquote>"Lunsford's team found that the students were remarkably adept at what rhetoricians call <span style="font-style:italic;">kairos</span> — assessing their audience and adapting their tone and technique to best get their point across. The modern world of online writing, particularly in chat and on discussion threads, is conversational and public, <span style="font-weight:bold;">which makes it closer to the Greek tradition of argument than the asynchronous letter and essay writing of 50 years ago.</span> (min fetstil)"</blockquote>Enligt udnersökningen skriver dagens ungdomar mångdubbelt mer än någon tidigare generation och 38% av detta skrivande sker utanför klassrummet, online, som en del i deltagande i sociala nätverk osv:<br /><blockquote>"It's almost hard to remember how big a paradigm shift this is. Before the Internet came along, most Americans never wrote anything, ever, that wasn't a school assignment. Unless they got a job that required producing text (like in law, advertising, or media), they'd leave school and virtually never construct a paragraph again."</blockquote>Wireds slutsatser om utvecklandet av ett haiku-likt medvetande såväl som långprosa är intressanta:<br /><blockquote>"Of course, good teaching is always going to be crucial, as is the mastering of formal academic prose. But it's also becoming clear that online media are pushing literacy into cool directions. The brevity of texting and status updating teaches young people to deploy haiku-like concision. At the same time, the proliferation of new forms of online pop-cultural exegesis—from sprawling TV-show recaps to 15,000-word videogame walkthroughs—has given them a chance to write enormously long and complex pieces of prose, often while working collaboratively with others."</blockquote>Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-51445513854675834792009-09-21T22:11:00.002+02:002009-09-21T22:14:10.727+02:00Inte ett enda ordDet har varit regeringsdeklarationstider, låt se <a href="http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/16/01/9c4a3838.pdf">vad Reinfeldt hade att säga om Internet</a>! Det har ju trots allt varit ett stormigt år med skandalrättegångar, privatpolislagar, Telekompaketdebacle och Piratpartiet in i EU-parlamentet. Och samtidigt händer det så mycket spännande som öppnar möjligheter för ekonomi och civilsamhälle, som den fortsatta framväxten av sociala medier och andra verktyg för ökat medborgardeltagande i politiken, amerikanska och brittiska intiativ såväl som EU-direktiv om fördjupad digital transparens etc etc... man kan tänka att regeringen hade ett och annat att säga om utvecklingen, så vad sades?<br /><br />Vafalls? <a href="http://noisesociety.com/nicklaslundblad.se/?p=136">Inte ett enda ord!?</a>Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-12587744817415886022009-09-20T14:24:00.005+02:002009-09-20T14:33:14.929+02:00Internet i mitt huvud<a href="http://www.kk.org/">Kevin Kelly</a> uppmanar folk att rita sin egen mentala karta av Internet i <a href="http://www.kk.org/internet-mapping/">The Internet Mapping Project</a>:<br /><blockquote><span style="font-style:italic;">The internet is vast. Bigger than a city, bigger than a country, maybe as big as the universe. It's expanding by the second. No one has seen its borders.<br /><br />And the internet is intangible, like spirits and angels. The web is an immense ghost land of disembodied places. Who knows if you are even there, there.<br /><br />Yet everyday we navigate through this ethereal realm for hours on end and return alive. We must have some map in our head.<br /><br />I've become very curious about the maps people have in their minds when they enter the internet. So I've been asking people to draw me a map of the internet as they see it. That's all. More than 50 people of all ages and levels of expertise have mapped their geography of online.</span> </blockquote><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYijULT5CnKNHLQouWMae9AU_7eARpUjt7GrPR-fFzxeReq6v7xCgX049uonWzVmA50LRL65Y_ap68H_5iWIkLcCirfaNR03xA00oKx1FF2-giaRwZ0vng2wiAUyZqzFtlc-XGbLUMwlIq/s1600-h/net2.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 309px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYijULT5CnKNHLQouWMae9AU_7eARpUjt7GrPR-fFzxeReq6v7xCgX049uonWzVmA50LRL65Y_ap68H_5iWIkLcCirfaNR03xA00oKx1FF2-giaRwZ0vng2wiAUyZqzFtlc-XGbLUMwlIq/s400/net2.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5383524698718029314" /></a><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTJL7frTRhVhTJidN1y4nJnLeRXEGhEoNYhicuAJcSKY-w9bXg-Ul4UDEVUaIUCaQIV5mIBdLGvmj4a3Z-eWiiMzNAEjDzWLJLRIi5X3a0gowgJ0J7wEXP7yGKZZWrsZ6aiolcyzyrRNrF/s1600-h/net1.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 270px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTJL7frTRhVhTJidN1y4nJnLeRXEGhEoNYhicuAJcSKY-w9bXg-Ul4UDEVUaIUCaQIV5mIBdLGvmj4a3Z-eWiiMzNAEjDzWLJLRIi5X3a0gowgJ0J7wEXP7yGKZZWrsZ6aiolcyzyrRNrF/s400/net1.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5383524700138154738" /></a><br />Bilder från projektet. Jag gjorde ett försök att göra en faktiskt läsbar karta över en vanlig surfdag med papper och penna, den förlorade sig snabbt i linjer som korsar varandra till en trasselsudd, så som de flesta hittills inlämnade kartor i projektet tycks ha tenderat att bli. Måste det verkligen se så rörigt ut? Gör ett nytt försök med digitala verktyg under veckan.Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-32742897615334290812009-09-20T12:04:00.000+02:002009-09-20T13:18:01.089+02:00Städer som tänker som webben<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUkcLXNDTjPpvwFo97UDEQIo-N7DlvaxTzwkeiPadaED6PpqqNFsucgQ-QXR3LeIQrdOnPLg3gdPVwxzBbd4MCvbTibPYErxh6ZshV5dBv9LAmzk37WiUhdCOQnFXov9viD3mggv-NREcQ/s1600-h/248018299_2bcd836da7_b.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUkcLXNDTjPpvwFo97UDEQIo-N7DlvaxTzwkeiPadaED6PpqqNFsucgQ-QXR3LeIQrdOnPLg3gdPVwxzBbd4MCvbTibPYErxh6ZshV5dBv9LAmzk37WiUhdCOQnFXov9viD3mggv-NREcQ/s400/248018299_2bcd836da7_b.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5383351594854650674" /></a><center>[<a href="http://www.flickr.com/photos/ecstaticist/248018299/in/photostream/">Foto: ecstaticist</a>]</center><br /><a href="http://www.visionvancouver.ca/blog/090918/vancouver-moves-forward-open-data-plan">Nu <a href="http://eaves.ca/2009/09/16/vancouvers-open-data-portal-use-it-or-lose-it/">följer Vancouver</a> i spåren av några amerikanska föregångsstäder som beslutat att öppna tillgången till så stora delar som möjligt av stadens databaser över webben (och i samma veva att jämställa open source med proprietär programkod i programupphandlingar). På adressen <a href="http://data.vancouver.ca/">http://data.vancouver.ca/</a> finns en betaversion av Vancouvers öppna datakatalog. Inledningsvis har man börjat dela ut geodata, tillgängliggjort i form av shp, xls och kml-filer, men det kommer mera. I grunden innehåller beslutet tre bitar:<blockquote><span style="font-weight:bold;">Öppen och tillgänglig data</span> – Vancouver kommer, med hänsyn till privatlivet och säkerhetsaspekter, dela största möjliga mängd data med medborgare, näringsliv och andra förvaltningar.<br /><br /><span style="font-weight:bold;">Öppna standards</span> - Vancouver kommer så fort som möjligt anta rådande standards för data, dokument, kartor och andra medietyper.<br /><br /><span style="font-weight:bold;">Öppen källkod</span> - Vancouver kommer när vid upphandlingar som ersätter existerande mjukvara eller överväger nya applikationer att jämställa open sourceprogramvara med proprietära system.</blockquote>Självklarheter kunde man tycka, men tyvärr långt ifrån. Skulle t ex Göteborgs stadsbyggnadskontor våga följa efter? Man får nog säga att det ytterst hänger på politiken – Göteborgs stadsmätningsavdelning har sina budgetar att hålla och att äga geodata betyder inkomstmöjligheter, det krävs därför ett uppdrag från politikerna för att liknande steg ska kunna tas. Det kostar för en del förvaltningar, men i slutändan genererar det stora samhällsekonomiska vinster, inte bara för medborgare och tredje part som kan utnyttja informationen och bygga tjänster baserat på den utan också, vilket kan verka lite lustigt, för förvaltningar som idag saknar fri tillgång till data från andra förvaltningar.<br /><br />På sidan <a href="http://thinkliketheweb.org/">Cities that Think Like the Web</a> (gillar namnet!) har David Eaves lagt upp innehållet i den ursprungliga motionen som stöd för andra som vill föreslå sina städer att gå samma väg som Vancouver.<br /><br />Det har, glädjande, lagts rätt många motioner i Sverige om att kommuner ska gå över till öppen källkod (bland annat en <a href="http://www2.vansterpartiet.se/goteborg/uploads/files/_ppen%20k_llkod.pdf">lysande</a> från vänsterpartiets <a href="http://pamflett.wordpress.com/">Jöran Fagerlund</a> i Göteborg, som, vad jag vet, inte har behandlats ännu), det har också rekommenderats från statskontoret att jämställa öppen källkod med proprietär (på riksdagsnivå har det lagts ett flertal <a href="http://www.idg.se/2.1085/1.81830">motioner</a> som har avslagits, <a href="http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&dokid=GW02Fi254">senast i våras en</a> från <a href="sigfrid.wordpress.com/">Carl Sigfrid</a>). Färre initiativ har, vad jag sett, tagits till att uppdra åt förvaltningen att öppna offentliga datakataloger och sjösätta publika API:s liknande de i Vancouver och Washington DC.<br /><br />Med anledning av det har jag börjat ta fram ett utkast till en svensk variant som skulle kunna läggas i ett svenskt kommunfullmäktige, hoppas jag hinner återkomma om det här under dagen.</a>Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-33946391471488566112009-09-18T14:57:00.008+02:002009-09-18T16:48:40.899+02:00Här kommer alla igen<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZzKh86sYQoZGGY3ELcqn1qQp-l6qqluUqfvzB7K-aEBycIzlifjfxTzd2bKtru1CJ60Uq__Wchi1lSQKk7JORQBhzBt4PUkO5WAVPuiWQpfvjr7DtQx64jjHZZLkUNtGMZSNcML740Wdz/s1600-h/ClayShirky.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 269px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZzKh86sYQoZGGY3ELcqn1qQp-l6qqluUqfvzB7K-aEBycIzlifjfxTzd2bKtru1CJ60Uq__Wchi1lSQKk7JORQBhzBt4PUkO5WAVPuiWQpfvjr7DtQx64jjHZZLkUNtGMZSNcML740Wdz/s400/ClayShirky.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5382792780093298802" /></a><center><i>The one the prophecy foretold</i></center><br /><br />Idag <a href="http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/clay-shirky-intervjuas-om-sociala-medier-och-internet-1.955513">intervjuas Clay Shirky i DN</a>. På frågan om vad som är ”nästa stora grej efter Wikipedia” (sooo last year!) lämnar han några, tror jag, helt riktiga förslag:<br /><blockquote>”Det mesta intressanta just nu tycker jag är hur yrke efter yrke förändras av att alla får tillgång till nätet. Ta hälsovården: medan debatten pågår i Washington om vårt fullständigt dysfunktionella sjukvårdssystem är det många patienter som inte tänker vänta. På sajten <a href="http://www.patientslikeme.com/">Patients like me</a> kan människor med samma åkommor hitta varandra, få stöd, goda råd och dela med sig av hur de klarar sig igenom dagen. Ett annat fenomen är patienter som själva bildar paneler och erbjuder sig att vara referensgrupper för att skynda på läkemedelsbolagens utveckling av nya mediciner. Ytterligare ett är en sajt där folk delar med sig av kunskap om skattejuridik.”</blockquote>Egentligen hör specialiserade forum för konsumentgrupper och yrkesgrupper till de fenomen som funnits på nätet ända sedan dess första dagar. De stora forumtavlorna växte ut långt innan webb2.0 vågen-svepte förändrade mediekonsumtionen. Men det intressanta idag är hur forumens anspråk växer, från diskussionstavlor till reella verktyg som griper in i professionella strukturer och, som Shirky är inne på: förändrar yrke efter yrke.<br /><br />Successivt upptäcker grupper av användare/konsumenter att de inte egentligen är beroende av experterna / företagen / myndigheterna / mellanhänderna. Med de rätta verktygen kan man organisera sig själva, bli sina egna experter, bygga upp kollektiv kunskap och hjälpa varandra. <span style="font-style:italic;">Patients like me</span> är ett mycket bra exempel på det, liknande <a href="http://getsatisfaction.com/">GetSatisfaction</a> <a href="http://www.fairshopping.se/">Fairshopping</a> med flera.<br /><br />Shirky touchar också frågan om hur utbildningssystemets roll förändras:<br /><blockquote>"En kommande stor fråga handlar om det ställe där vi sitter just nu. Att samla och sprida kunskaper har varit kärnan i universitetens uppdrag. Detta utmanas nu av nätets möjligheter och den spänning det skapar ska bli mycket intressant att följa. Jag tror att en dag kommer universiteten vakna upp och inse att de har förändrats, inte från rektorn och nedåt utan nerifrån och upp. Och då måste staten reagera, för vad definierar egentligen ett universitet när folk kan lära sig saker på alla möjliga sätt?”</blockquote>Det finns en (mycket gammal) tendens att utbildningsinstitutionerna liksom massmedia övergår från att vara informations/kunskapsbärare till rena informations/kunskapsbarriärer i strävan att bevaka sin ställning eller sin roll. Ett exempel på det kan hämtas från min egen yrkesgrupp, arkitektskrået. Ska man vara ärlig så kan egentligen vem som helst med <a href="http://www.byggahus.se/forum/">lite hjälp av sin omgivning</a> bygga ett vackert och funktionellt hus om man bara lägger manken till (och vem som helst kan misslyckas med det, även arkitekter). Man behöver inte fem års högskoleutbildning för att lära sig arkitektens arbete idag, den självlärde snickaren kan inte sällan mer om vad som blir bra och vad som fungerar än vad arkitekten med lång utbildning vet. Vad arkitekterna lär sig på utbildningen är framförallt att <span style="font-style:italic;">tänka och arbeta på ett visst sätt</span>. Men ligger det alls ett värde i att en yrkesgrupp lär sig att tänka på samma sätt? Det finns trots allt hundratals sätt att se på hus och arkitektur på, tusentals byggmetoder med motstridiga egenskaper som kan debatteras i oändlighet. Krasst sett så är arkitektutbildningarnas främsta uppgift att bevaka inträdet till yrket och på så sätt upprätthålla arkitektskråets status.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcSfjBjxES-BagutTPf5M4t7zhov1geds7xjlK_V2KeGp6FT6Rm4yFnEBq7is5-SAAoanMUQME1qT1AjpkNaxJVHDpVJOAVzlw0OKtoWM66nmqn74r2O9BSfD7TG-LvopgpQium87Ui1iW/s1600-h/logotyp.gif"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 162px; height: 41px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcSfjBjxES-BagutTPf5M4t7zhov1geds7xjlK_V2KeGp6FT6Rm4yFnEBq7is5-SAAoanMUQME1qT1AjpkNaxJVHDpVJOAVzlw0OKtoWM66nmqn74r2O9BSfD7TG-LvopgpQium87Ui1iW/s320/logotyp.gif" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5382794273141748418" /></a>När kunskapen om byggandet blir fritt tillgänglig och expertråden kommer från andra självbyggare som på byggahus.se, när inspirerande referenser och världens arkitekturhistoria ligger öppen för vem som helst, var ligger då alls världet i att upprätthålla en uppdelning mellan experter och amatörer? Expertrollen blir i allt högre grad någonting som man får erövra och återerövra i kraft av sin kunskap, istället för att vara något man gömmer sig bakom i kraft av sin examen.<br /><br />Avslutningsvis nämner Shirky frisläppandet av offentlig data <a href="http://publicae.blogspot.com/2008/07/har-du-en-bttre-id.html">som vi</a> <a href="http://publicae.blogspot.com/2009/04/framsynt-om-it-i-demokratins-tjanst.html">tjatat</a> <a href="http://publicae.blogspot.com/2009/03/deltagande-demokrati-vs-rundgang-i.html">om</a> <a href="http://publicae.blogspot.com/2009/02/rorelseenergi.html">här</a> <a href="http://publicae.blogspot.com/2009/09/api-for-myndighetskommunikation.html">tidigare</a>, som en central uppgift för att vitalisera demokratin:<br /><br /><blockquote>”Om jag vill gå ut en kväll i New York och träffa intressanta människor finns det massor med tjänster som kan hjälpa mig. Vill jag dejta någon som är två meter lång och rödhårig och spelar tuba – fem minuter senare dyker en sådan person upp! Men om jag anser att min hemstad sköts uselt och jag vill fixa det, starta en medborgarrörelse, då är jag rätt ensam. [...]<br />Att göra offentliga data mer transparenta är en viktig del. Tänk dig att du kan få fram data om exempelvis vattenföroreningar där du bor – och samtidigt ha tillgång till en mejllista med folk som kan mycket om dessa saker! Då blir databasen en utgångspunkt för att koordinera sig. Det tror jag är nästa stora sak som kan få långtgående konsekvenser.”</blockquote>Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-84239463284110347312009-09-16T20:47:00.008+02:002009-09-17T04:09:21.103+02:00API för myndighetskommunikation<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirpFOLRdASKFI34Hzg-CHRHPW7cGpjYiyRAjqAU98t4AvQdYy0FbLyxIXjCeCMM1kIBj9BO9wDv4vL_dth7b2xeVs-7m9Hi2qB2oyhOEHyEJ7yHqukxRvLlNaTzmB_c8JH1Il-2oOpMd2S/s1600-h/platform.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 225px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirpFOLRdASKFI34Hzg-CHRHPW7cGpjYiyRAjqAU98t4AvQdYy0FbLyxIXjCeCMM1kIBj9BO9wDv4vL_dth7b2xeVs-7m9Hi2qB2oyhOEHyEJ7yHqukxRvLlNaTzmB_c8JH1Il-2oOpMd2S/s400/platform.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5382251832404619026" /></a><center><a href="http://open311.org/2009/09/open311-at-gov-20-expo-showcase/">Bild från den här presentationen</a>.</center><br />En del i Obamas <a href="http://publicae.blogspot.com/2009/01/en-ppnare-tid.html">tidigt aviserade satsning</a> på ökad transparens och förbättrad tillgång till offentlig information har kommit i sjön. på siten <a href="http://www.data.gov/">data.gov</a> finns datasets och <a href="http://www.data.gov/catalog/geodata">geodata</a> från amerikanska myndigheter tillgängliga för fri och gratis nedladdning i diverse olika råformat såväl som för visning genom färdiga verktyg. Ännu rör sig små om rännilar i förhållande till den verkliga mängden offentlig information, men det är en början och trycket är stort på att mer data skall släppas fritt från de rörelser och innovatörer som bygger nya tjänster baserade på den frisläppta informationen. Den amerikanska gov2.0-rörelsen fortsätter att vitalisera myndigheterna såväl inifrån som utifrån.<br /><br />Washington DC har sedan tidigare en <a href="http://data.octo.dc.gov/">stor katalog</a> med fritt tillgänglig myndighetsdata på nätet. Inititativet <a href="http://www.appsfordemocracy.org/about/">Apps for Democracy</a> har genererat många exempel på hur den informationen kan användas såväl som stora besparingar för myndigheterna.<br /><br /><b>Men att få tillgång till data är bara den ena biten av en ökad myndighetstillgång, den andra biten är kommunikationen <span style="font-style:italic;">åt andra hållet</span>. Från medborgare in till förvaltningen.</b> Det är där den verkliga potentialen för demokratisering, vitalisering och effektivisering ligger. Teamet bakom SeeClickFix <a href="http://seeclickfix.blogspot.com/2009/06/last-week-we-blogged-on-growing-need.html">bloggade om det tidigare i år</a>:<br /><blockquote>"There has been a lot of attention paid to getting data OUT OF government. Gov 2.0 types have been all a-Twitter about Data.gov and the feeds being created at a rapid pace. That’s wonderful.<br /><br />There also should be ways to send important and actionable data INTO governments and other civic organizations. It’s time for an open API for sending service requests or identifying issues that have a specific geographical component. [...] Imagine if your smart-phone, your local blog, and websites like SeeClickFix could talk back and forth with local governments automatically."</blockquote>De föreslog också en <a href="http://seeclickfix.com/simple_pages/23">konkret specifikation för ett myndighets-API</a>, som mycket väl skulle kunna omvandlas till en internationell standard... vilket är precis vad nystartade <a href="http://open311.org/">open311.org</a> (ytterligare ett initiativ från överallt aktiva <a href="http://openplans.org/">the Open Planning Project</a>) <a href="http://open311.org/2009/06/open311-launches/">arbetar på</a>. Se deras presentation från <a href="http://www.good.is/post/civics-lessons-for-and-from-silicon-valley-at-the-gov-20-summit/">Gov2.0 Expo</a> <a href="http://open311.org/2009/09/open311-at-gov-20-expo-showcase/">här</a>.Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-85699426470031756482009-09-16T17:53:00.002+02:002009-09-16T18:04:37.378+02:00Realtidsfilm i Google Earth<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/TPk88soc2qw&hl=sv&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/TPk88soc2qw&hl=sv&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object><br /><br />Kolla in videon för en liten wow-upplevelse! En <a href="http://www.cc.gatech.edu/cpl/projects/augearth/">grupp vid </a><a href="http://www.cc.gatech.edu/cpl/projects/augearth/">Georgia Institute of Technology</a> utvecklar metoder för att lyfta in realtidsdata från mätstationer och videokameror i Google Earth och Microsoft Virtual Earth. I videon demonstreras hur direktupptagning av t ex fotbollsmatcher och trafikflöden visualiseras eller spelas upp direkt i Google Earth baserat på överlagring av bilder från flera kameror. Riktigt häftigt!<br /><br />Som mycket annat är det i grunden ganska enkelt, men för att kunna visualisera realtidsdata såhär fordras ett antal nivåer av teknisk infrastruktur och bandbredd. Vänta två-tre år medan den universella bandbredden sväller för att ackomondera tjänster liknande denna och dagens Google Earth kommer framstå som en statisk kloss i jämförelse.<br /><br />Vilken stad blir först i världen med realtidsvyer av sina gator i Google Earth? Och även om det kan göras och är häftigt, är det önskvärt?<br /><br />[Via <a href="http://digitalurban.blogspot.com/2009/09/dynamic-3d-models-in-google-earth.html">Digital Urban</a>]Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-42318037454407822202009-08-01T22:48:00.001+02:002009-09-18T23:02:47.649+02:00The Green Room<center><a href="http://www.kadermaskinen.se/respublica/the_green_room_09.pdf"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 225px; height: 320px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTfXVZrQbilD7EHZYYHYeAsjErZ6Keu_32Uc6xNyrGXuM8wp1o-HvwUEDoDrmhiCGg8uHtB7gxHefiU_z1a49czksUgwM1reyKGPiSiPXnzeacxIjYeKanvbOPUAvEPmXvqU0amuoUQOQK/s320/grroom.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5382913547419839714" /><br /><span style="font-style:italic;">The Green Room</span> 16 sidor (pdf)</a></center><br />För att spara: klicka på bilden eller länken, högerklicka och välj "spara mål som..."<br /><br /><span style="font-weight:bold;">Om texten</span><br />Essän The Green Room ingår i antologin Timeless Cityland – Building the sustainable human habitat som ges ut av SLU Ultuna, hösten 2009. I texten ges i första hand en bakgrunds- och nulägesbeskrivning för framväxten av deltagandeverktyg på webben, men jag utvecklar även några egna idéer med bäring på att omsätta informationsteknologi i systemlösningar för ett mer hållbart stadsbyggande och en deliberativ samhällsplanering. Texten skrevs i sin helhet i mars 2009.Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-80893013392715455072009-04-20T18:06:00.003+02:002009-04-21T00:04:45.499+02:00Gammal skräpSurfade runt på Bo Rothsteins blogg (uhm, förlåt: <a href="http://www.rothstein.dinstudio.se/text1_11.html">kvalitetsgranskade HEMSIDA</a>) och <a href="http://www.rothstein.dinstudio.se/text1_14.html">trillade på</a> en gammal artikel med lovande titel - <a href="http://www.rothstein.dinstudio.se/files/Nedskrningar_i_den_offentliga_sektorn_r_inte_ndvndiga.pdf">Nedskärningar i offentliga sektorn inte nödvändiga</a> - från 1992, författad tillsammans med Mia-Pia Boethius. Ännu mer lovande. Texten ifråga är dock varken vettig eller välargumenterad - det visar sig dock vara en liten tidsmaskin som erbjuder ett bra exempel på hur ytlig och naiv argumentationen för konkurrens i offentliga sektorn kunde vara i 90-talets början:<br /><blockquote>"Varför sparar man då så mycket pengar om man inför konkurrens? Skälen till detta är att verksamheten som arbetar i monopol lever i vad man kan kalla ett signallöst system. Gör de rätt saker händer ingenting. Gör de fel saker händer heller ingenting. Det händer helt enkelt aldrig någonting! Organisationer - vare sig de är offentliga, kooperativa eller privata - som inte får någon signal när de gör något rätt och en annan signal när de gör fel - kommer i längden att göra mera fel än rätt."</blockquote>Det var i den här vevan som föreställningen om konkurrens som den enda vägens recept för produktivitetsutveckling etablerades i samhället. En politisk enfald vi betalar priset för än idag.<br /><br />Men Bo Rothstein vore inte Bo Rothstein om han inte 15 år senare hade något vettigt att säga i <a href="http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=306">en annan artikel</a> om hur marknadskrafterna tenderar att pervertera systemet till sin - kortsiktiga - fördel: <blockquote>"I sina söndagsförkunnelser säger sig marknadsaktörer alltid vara för fri konkurrens på lika villkor. I praktiken sysslar de som regel med att på allehanda vis undvika eller förstöra förutsättningarna för en sådan fri konkurrens. Det sker till exempel genom kartellbildning eller genom att man via politiska påtryckningar försöker skaffa sig fördelar på sina konkurrenters bekostnad. Joseph Stiglitz har berättat om hur han, under tiden som ordförande för Bill Clintons ekonomiska råd, kontinuerligt blev uppvaktad av VD:ar för de stora amerikanska företagen med nästan identiska budskap. Dels att de var starka anhängare av de fria marknadskrafterna och ville minimera statens roll i ekonomin. [...] En genomgång jag gjort visar att läroböckerna i nationalekonomi på våra universitet och högskolor är närmast kliniskt rensade från problematiken med marknaders inneboende tendens att pervertera de offentliga institutioner som behövs för att de skall fungera någotsånär effektivt."</blockquote>Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-41255266790261812322009-04-14T22:29:00.003+02:002009-04-14T22:34:38.465+02:00DödssyndImorgon är sista dagen för ansökan till högskolor och universitet nästa år. Sedan någon timma ser det ut såhär på studera.nu för den sökande som försöker logga in för att lämna en ansökan:<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0xx0SoEQjhJ29F0D8wlo5I84WDDWKponX6WhuuEBna1H1z179hq2QVEWNc6Sk32gJEBDsXwJ-toHbj_C5F3byD52aupnWQtrMbgOarpGojGEYs-yLX2s9-JRX0U7UmK6LntrTms1BQnOH/s1600-h/studera.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 169px; height: 151px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0xx0SoEQjhJ29F0D8wlo5I84WDDWKponX6WhuuEBna1H1z179hq2QVEWNc6Sk32gJEBDsXwJ-toHbj_C5F3byD52aupnWQtrMbgOarpGojGEYs-yLX2s9-JRX0U7UmK6LntrTms1BQnOH/s320/studera.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5324648062295675810" /></a><br />Det är numera nära på omöjligt att ansöka till högskolan på annat sätt än via webben. Det är ok, men då får inte tjänsterna upphöra att fungera när de måste funka. Såhär bygger man inte förtroende för e-förvaltning och e-tjänster. Huvuden borde rulla på Högskoleverket.Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-2973606599187092572009-04-05T12:16:00.008+02:002009-04-05T13:23:24.265+02:00Framsynt om IT i demokratins tjänstDen stora demokratiutredningen som levererade sin <a href="http://www.sweden.gov.se/sb/d/134/a/624">slutrapport</a> år 2000 under ledning av Bengt Göransson (som fortfarande har en <a href="http://www.dn.se/kultur-noje/essa/verkningslos-ideskiss-1.793181">skarp penna</a>) och huvudsekreteraren <a href="http://www.oru.se/templates/oruExtNormal____49223.aspx">Erik Amnå</a>, är en legendarisk offentlig utredning: djärv, djup, bred... tusentals kvalificerade röster från hela samhället får höras med lika många infallsvinklar på demokratins utmaningar och akuta vägval.<br /><br />I slutändan vaskas ändå ur den breda diskussionen, så som en välskött SOU bör göra, konkreta och verkningsfulla rekommendationer och dessutom en förvånansvärt övertygande och (i ett landskap av relativistiskt mummel) mycket befriande universalistisk argumentation för demokratin som en <span style="font-style:italic;">moralisk princip</span>.<br /><br />En av de svårare frågorna för utredningen var att värdera den demokratiska potentialen - och farorna - med den framväxande Internetkommunikationen. Mycket svävade då, som nu, i oklarhet kring den nya teknikens möjligheter. Trots det tycker jag att man landade i slutsatser med bestående giltighet som idag borde kunna tjäna som blåslampor för att samhället skall komma igång med användandet av Internet som en plattform för demokratiskt deltagande:<br /><blockquote>"Våra resultat visar att fler offentliga rum för politiska samtal måste öppnas. I takt med globaliseringen skapar exempelvis den ökade förhandlingspolitiken bristande möjligheter för medborgarna att få insyn och utkräva ansvar. Det gäller att låta fler medborgargrupper än vissa resursstarka lobbare bli delaktiga när regelverk utformas på allt fler nivåer. Här kan IT skapa möjligheter att både ta del av betydelsefull information och kunna delta i diskussioner. (s. 243) [...] Demokratiutredningen vill öka medborgarnas möjligheter att påverka samhället. Hittills har informationstekniken främst använts till att öka informationen från politiska institutioners sida – tekniken har blivit ett stöd framför allt för servicedemokratin eller, som vissa kritiker väljer att uttrycka det,<br />”åskådardemokratin". (s. 99)</blockquote>Några rader om offentlighetsprincipens uppdatering till Internets möjligheter står i skarp kontrast till hur pinsamt lite som sedan dess har skett i praktiken:<br /><blockquote>"Offentlighetsprincipen borde kunna tillämpas så att alla handlingar som enligt lagstiftningens principer är att betrakta som allmänt tillgängliga också görs offentliga på nätet. Nätet borde permanent ha samma ställning som en person som begär<br />att handlingar ska utlämnas till offentlighet. Att utforma en lagstiftning som syftar till att alla myndigheter åläggs sådana offentliggöranden med krav på vidast möjliga informationsfrihet är en angelägen uppgift. Överallt där offentlig makt utövas bör möjligheter till insyn via IT säkerställas." (s. 100)</blockquote>Demokratiutredningen trycker också på att det måste investeras verklig makt i deltagandeprocesser på Internet om det ska bli annat än en papperstiger:<br /><blockquote>"En förutsättning för att medborgarna ska ha motiv att engagera sig i processer som är avsedda att stöda demokratin på elektronisk väg är med all sannolikhet att dessa också har betydelse för det faktiska beslutsfattandet."</blockquote>Den avslutande rekommendationen lyder, ganska radikalt: <blockquote>"En statlig och kommunal politik bör i första hand inrikta sig på att utveckla tekniker och metoder för en sådan deltagardemokrati med IT-stöd."</blockquote>Sen blev det tyst.Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-51753301296930013512009-03-18T11:22:00.008+01:002009-03-18T13:53:25.589+01:00Förvaltningspolitiska skandaler<div align="justify"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCvbpYCApWBXRSFXEA54mgLRCv0gE_Uwx1NrHc7IcfXo-Uchyphenhyphenq6NgN-pbePTdtcfD4lCxCn-em2JN2B4r650Nv91o_3wMur80nLTXbl5oVwyldeZQWKGBa91KCIcZisQ4YHrd4gTMbZXN8/s1600-h/Tunneldragning_1.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5314471493025424770" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 350px; CURSOR: hand; HEIGHT: 184px" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCvbpYCApWBXRSFXEA54mgLRCv0gE_Uwx1NrHc7IcfXo-Uchyphenhyphenq6NgN-pbePTdtcfD4lCxCn-em2JN2B4r650Nv91o_3wMur80nLTXbl5oVwyldeZQWKGBa91KCIcZisQ4YHrd4gTMbZXN8/s400/Tunneldragning_1.jpg" border="0" /></a><br /></div><div align="justify"></div><div align="justify"><br /></div><div align="justify"></div><div align="justify"><br /></div><div align="justify"></div><div align="justify"><br /></div><div align="justify"><br />Skandaler inom offentliga sektorn brukar ofta anföras som en bidragande orsak till ett (påstått) sjunkande förtroende och ibland till och med som ett argument mot offentlig verksamhet som sådan. Den här texten är inte ämnar inte förklara varför dylika resonemang är nonsens, utan är snarare ett försök att förklara min egen fascination för offentliga skandaler. Förvaltningspolitiska affärer är ofta fantastiska stickprov på vilka problem som offentliga sektorn brottas med för tillfället – om man till exempel vill stämma av läget i vården kan en god strategi vara att kolla Socialstyrelsens hemsida efter utredningar av uppmärksammade Lex Maria-ärenden. Personligen tror jag alltså att förvaltningspolitiska katastrofer kan fungera som utmärkta kunskapskällor. Denna inledning får duga som nåt slags orsak för mig att lista ett gäng personliga favoritskandaler:<br /><br />1. <em>Länstyrelsen i Malmö</em>:<br />Den trettonde mars 2007 har sydsvenskan <a href="http://sydsvenskan.se/malmo/article224191/Kritisk-revisor-insparrad.html">en artikel </a>med rubriken ”Kritisk revisor inspärrad”. Den handlar om Tommy Sjölin, internrevisor på Länsstyrelsen med uppdrag att för statens räkning granska myndighetens verksamhet. I ingressen framgår att Sjölin blivit inspärrad på sitt kontor med en utredning som innehåller kraftig kritik mot arbetsledningen. Sedan tidigare har Sjölin av sina chefer blivit beordrad att avbryta sin granskning av myndigheten, annars väntar diciplinpåföljd. När Sjölin på arbetsplatsens intranät meddelar att han skickat rapporten till Riksrevisionsverket och Ekonomistyrningsverket så stängs hans dator ner. Sjölin befinner sig inspärrad på sitt kontor för att han inte vill överlåta sin utredning till ledningen, det framförs graverande kritik och Sjölin anser att han har tystnadsplikt gentemot de personer på arbetsplatsen han har pratat med. Istället för att ge med sig när hans chefer sätter press så ringer han Sydsvenskan.<br /></div><div align="justify">Resten är, så att säga, historia. I en behändig <a href="http://sydsvenskan.se/system/topicRoot/L_nsstyrelsen_i_Sk_ne/">tråd </a>har sydsvenskan samlat alla artiklar man skrivit om skandalen. Det är stundtals häpnadsväckande läsning. Länsstyrelsen tillsätter en egen oberoende utvärdering av Sjölins revision. Den kostar 320 000 (!) och kommer föga förvånande fram till att Sjölins kritik är nonsens. Det framkommer också att konsultuppdraget att ta fram en plan för att förbättra arbetsplatsen (döpt till ”Den goda arbetsplatsen”) gått till ledningens bekanta och att man dessutom har köpt tjänster av den operativa chefens man samt delfinansierat hans professorstjänst. Innan såpan har nått sin upplösning har vi fått smyginspelade band där Sjölin förbjuds att ta kontakt med Riksrevisionsverket (som har det grundlagsskyddade uppdraget att utföra oberoende granskning av statlig verksamhet), chefer som påstås trakassera anställda och ett antal personer som avgår under mer eller mindre dramatiska former. </div><div align="justify"></div><div align="justify">Historien sätter fingret på en rad intressanta aspekter i 2000-talets byråkrati. För det första vilken betydelse utvärderingar och utvärdering fått inom förvaltningen (<a href="http://books.google.se/books?id=Y-YgPu4rbkQC&dq=audit+society&printsec=frontcover&source=bn&hl=sv&ei=h83ASZaTHdmHsAbow8m1DQ&sa=X&oi=book_result&resnum=4&ct=result#PPP1,M1">en bra bok om fenomenet</a>), det finns snart ingen aspekt av den offentliga förvaltningen som inte utvärderas och påfallande ofta blir resultatet tämligen likt det beställaren kan tänkas önska. Huruvida det säger något om kvaliteten i svensk förvaltning eller inte kan vi låta vara osagt. För det andra illustrerar historien den allt större roll som konsultfirmor kommit att spela i offentlig verksamhet. Är de garanter för oberoende granskning eller för fega för att säga som det är? Stalltipset är väl, som så ofta, att det varierar. För några veckor sedan snackades det i Svt Debatt om ”whistle-blowing”: det vill säga när folk på insidan av en organisation offentligt slår larm om att något inte står rätt till. Bo Rothstein har nyligen kommit ut med en <a href="http://www.sns.se/zino.aspx?productID=824">bok</a> om fenomenet som jag inte hunnit läsa.<br /><br />2. <em>Ebbe Carlsson-affären </em><br />Bokförläggaren och före detta regeringskansli-tjänstemannen Ebbe Carlsson bedriver privatspaning om Palmemordet. Han har ingen formell position inom förvaltningen, men många vänner. Hans teori är att PKK mördat Palme och att SÄPO hade kunnat förhindra mordet om man varit på tårna. Skildringarna går isär om vem som vet vam och vem som har ansvaret, klart är att Carlsson har polisledningens mandat (han förses till och med, med privat livvakt) och att regeringskansliet känner till spanandet. När det dessutom framkommer att Carlssons livvakt försökt smuggla in olaglig avlyssningsutrustning och att Justitieminister Anna-Greta Leijon skrivit ett rekommendationsbrev för att Ebbe ska få ut information från Storbritannien står det klart att huvuden måste rulla. Anna-Greta Leijon tvingas avgå, liksom rikspolichefen Nils Erik Åhmansson och SÄPO-chefen.<br /></div><div align="justify">Det finns en massa bra material om skandalen. Till exempel dokumentärfilmen <em>Ebbe – the movie</em> som både fungerar som en bra översikt över händelseförloppet och en fin personskildring av Ebbe. Förhören i konstitutionsutskottet som affären ledde fram till direktsändes i Svt och verkar enligt alla som har skrivit om saken vara något i hästväg. Bland annat ryter Anders Björck till med sin karaktäristiskt nasala röst att Carl Lindbom (som då på regeringens uppdrag utredde SÄPO) ska ”veta hut”. Dessutom antyder de borgerliga ledamoterna i utskottet att Carlssons homosexualitet har med saken att göra, vilket det naturligtvis inte har. Jag skulle inte banga en videokväll med hela förhören, men de kostar såvitt jag förstår två och fem att beställa från Svt. Den som vill vara med och lägga ihop är varmt välkommen.<br /></div><div align="justify">Ingvar Carlssons självbiografi <em>Så tänkte jag</em> ger en fin bild av det politiska spelet bakom affären. Om man till exempel vill veta varför Bengt Westerberg var så slug när han tillkännagjorde att de borgerliga partiledarna ville att Leijon skulle avgå på en fredag, kan med fördel läsa första delen av boken. Senare avhandlas även Bofors-skandalen och i avslutningen kommer en försiktig argumentation för majoritetsval. Leijons egen biografi <em>Alla rosor ska inte tuktas</em> har jag inte läst, men den lär ju också behandla händelseförloppet. Carl Lidbom har skrivit boken <em>Ett uppdrag </em>om sin genomlysning av SÄPO. En mental bild av Lidbom i konstitutionsutskottet, högröd i ansiktet av vrede, förhöjer helt klart läsningen.<br /></div><div align="justify">Slutintrycket är att oavsett hur mycket man läser är det svårt att få bilden klar för sig. Kanske är anledningen att den oberoende variabeln är personen Ebbe Carlsson-själv, han är och förblir en gåta.<br /><br />3. <em>Tunneln genom Hallandsåsen </em><br /><a href="http://flyvbjerg.plan.aau.dk/">Bent Flyvbjerg </a>redogör i sin bok <em>Megaprojects and risk </em>för vad man bör tänka på nästa gång man känner för att bygga en bro i mångmiljardklassen. Hans viktigaste poängen är infrastruktursatsningar är riskabla grejer. Till exempel överskrider de flesta projekten budget med en sisådär 30-70 %. I takt med att kostnaderna skenar iväg räknar man upp prognoserna för hur många som kommer bruka bygget och hur stora tidsvinsterna blir, med resultatet att efterfrågeanalysen ofta är grovt överskattad. De demokratiska processerna då? Sammanfattningsvis kan man säga att megaprojekt inom infrastruktur kännetecknas av dålig insyn, svag förankring och obefintligt deltagande. Om Flyvbjerg har rätt, det vill säga. </div><div align="justify"></div><div align="justify">Hallandsåstunneln kan tjäna som ett skolboksexempel på fenomenet. Slutnotan beräknas hamna nånstans kring elva miljarder, vilket är mer än tio gånger mer än vad man räknat med från början. Här kryddas dessutom historien med ett tätningsmedel som dödar kor, vilket så klart inte gör det hela mindre uppseendeväckande. Det är miljöaspekten som framförallt har framhållits i den offentliga debatten. Eva Franchell beskriver i sin bok <em>Väninnan</em> hur Anna Lindh, då miljöminister, visar prov på stor miljöhänsyn samtidigt som hon vinner en politisk revirstrid. En fantastisk bok, för övrigt. <em>Megaprojects and Risk </em>av Flyvbjerg är också bra, till och med fantastiskt bra om man är intersserad av långa tunnlar och höga broar. Utgångspunkten är att ”megaprojekt” är en ny plats på den politiska kartan som kännetecknas av skyhöga kostnader, många aktörer och påtagliga risker. Ansatsen är att ringa in denna nykomling, vilket emellertid inte hindrar Flyvbjerg från att berätta att Suez-kanalen (som byggdes i mitten av 1800-talet) sprängde budgeten med sisådär 200 %. Demokratiperspektivet känns, i brist på bättre ord, fräscht.<br /><br />4.<em> Haijby-affären</em><br />1950-tal och Kurt Haijby sägs ha en sexuell relation med Gustaf V. Han anklagas för att ha utsatt hovet för utpressning och blir dessutom förklarad som mentalsjuk. Inte för att han tänder på Gustaf V, vilket man möjligtvis skulle kunna tro. Jag har läst något fantastiskt om detta av Vilhelm Moberg, jag tror i antologin <em>I det fria ordets tid </em>(utgiven av Folket i Bild). I den boken finns också en briljant självrecension av Rid i natt! som Moberg uppmanats skriva för DN (det är brinnande världskrig och Moberg nöjer sig med att på tre rader anklaga Sveriges intellektuella för att agera nazi-medlöpare, subtilt men ändå inte). Egentligen är Moberg bättre än skandalen, men man kan väl säga att den ändå illustrerar hur samhällets normer spelar in på hur vi bedömmer politiska affärer. När historien rullades upp i början av 50-talet var det upprörande med en kung som hade sex med en annan man, idag framstår försöken att tysta Hajby som mer oroväckande. </div><div align="justify"><br /><br />För den som är intresserad finns det betydligt fler skandaler att gräva ner sig i. En tumregel är att de flesta topppolitiker och tjänstemän som anklagas för att grovt åsidosätta sina plikter, förr eller senare skriver en biografi där de försöker lägga historien till rätta. Lars Danielsson är ett paradexempel.<br /></div><div align="justify">En central fråga är så klart vad som gör en skandal, vad är det som får oss att bli så förbannade? Lennart Lundqvists bok <em><a href="http://www.bokus.com/b/9789144006789.html">Demokratins väktare</a> </em>fungerar – i alla fall för mig – som nån slags klangbotten när jag läser om klantskallar inom det offentliga. Lundqvists bok är ett försök att ringa in offentlig verksamhets normativa grund. Han finner en uppsättning värden som är fundamentala för demokratiskt styrd verksamhet och som skapar vissa förväntningar hos medborgarna – ett offentliga etos. Poängen är att detta etos skiljer sig radikalt från vad vi begär av vinstdriven verksamhet, vilket i sig kanske inte är så förvånande. Skandaler blir skandaler när offentlig verksamhet avviker från sina normativa fundament. </div><div align="justify">Utan någon speciell anledning avslutar jag med att <a href="http://www.youtube.com/watch?v=W3Seg0JE1PM">länka</a> till ett klipp där The Milton Friedman Choir framför en låt om näringslivets moraliska ansvar att inte beakta moral. </div>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-15639911281302257502009-03-15T23:33:00.003+01:002009-03-15T23:40:46.918+01:00Gender Budgeting<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYrrJatvAw8FvV2ZJmAP5c3VwkfJXpb9cmOooCrS3HcqCLjiiJEy6eSscSbFaQYBNSUUFaKOK1yrVDPPW7evO-ct1E-5Zx7U-OtOf8zLOBpJtn-PopYXEwmNxYmzfyT28Rd2TnJrnwhu0v/s1600-h/budget.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 257px; height: 320px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYrrJatvAw8FvV2ZJmAP5c3VwkfJXpb9cmOooCrS3HcqCLjiiJEy6eSscSbFaQYBNSUUFaKOK1yrVDPPW7evO-ct1E-5Zx7U-OtOf8zLOBpJtn-PopYXEwmNxYmzfyT28Rd2TnJrnwhu0v/s320/budget.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5313548129397147746" /></a><br /><a href="http://www.gender-budgets.org/">Gender Budgeting</a> är ett verktyg för att få syn på hur budgetprioritringar slår mot män respektive kvinnor. Ett nödvändigt och effektivt redskap för att få syn på inbyggda och ofta osynliga ojämlikheter.<br /><br />Konceptet kommer ursprungligen från Australien och används idag i närmare ett 50-tal länder, i Europa bland annat på nationell och regional nivå i Irland, England, Skottland och Spanien. Dock har det inte fått något direkt genomslag i Sverige.<br /><br /><a href="http://www.sverigeskvinnolobby.se/">Sveriges Kvinnolobby</a> har dock arbetat med att popularisera och utbilda kring frågan och tog i slutet av 2008 fram en konkret och mycket användbar <a href="http://www.sverigeskvinnolobby.se/home/index.asp?sid=2357&mid=1">handbok i gender budgeting</a> med 10 alternativa metoder, som kan appliceras berorende på typ av budgetsituation och verksamhet.<br /><br />I handboken ges ett exempel på vad man kan få syn på genom att använda Gender Budgeting i bedömning av en budgetåtgärd:<br /><blockquote>"I slutet av 1990-talet kortade man i Storbritannien ned vårtiderna efter operationer vid landets sjukhus. Med denna åtgärd ville man spara pengar och öka produktiviteten inom hälso- och sjukvården. I en gender budgeting analys av hälso- och sjukvårdens utveckling visade det sig dock att de kortare vårdtiderna, som blev en vinst för den offentliga sektorn, i själva verket berodde på att eftervården hade flyttats till hemmen där den utfördes obetald av kvinnliga släktingar. När kvinnorna i Storbritannien ägnade fler timmar åt det obetalda omsorgsarbetet i hemmet gick de, för att klara detta, ner i förvärvsarbetstid. När kvinnor måste utföra en större andel obetalt arbete för familj och hushåll minskar deras möjligheter för att förvärvsarbeta vilket innebär mindre inkomster och framtida pensioner för kvinnorna själva. Samtidigt minskar även det offentligas skatteintäkter eftersom dessa är kopplade till lönearbetet."</blockquote>Det här är klassiskt. En besparing resulterar i extrena konsekvenser som ger en negativ effekt för samhällsekonomin som helhet. Det gäller att använda budgetmodeller som får syn på de här externa effekterna. Gender Budgeting är ett intressant verktyg som borde kunna användas mer i Sverige.Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-31001925622931057872009-03-12T17:25:00.002+01:002009-03-14T18:30:59.538+01:00Två bloggtips: från golvetTvå läsvärda bloggar skrivna av tjänstemän vid just nu diskuterade myndigheter är <a href="http://fk-attraktiv.blogspot.com/">Försäkringskassan-inifrån</a> och <a href="http://blogg.aftonbladet.se/4515/">En arbetsförmedlares dagbok</a> som båda bloggar om sina myndigheter ur ett medarbetarperspektiv. Nyttig och läsvärd kritik mot myndigheternas (miss)skötsel levererad direkt från arbetsgolvet. Kritik och öppen debatt är livsviktigt om en verksamhet skall utvecklas, och borgar ytterst, som jag skrev om i föregående inlägg, för <a href="http://publicae.blogspot.com/2009/03/osynliggjorda-offentliga-varden.html">ett högre förtroende för verksamheten.<br /><br /></a><a href="http://blogg.aftonbladet.se/4515/perma/1129388">Ur en arbetsförmedlares dagbok:</a><blockquote>"Så trött på min arbetsvardag, vi blir precis som många skriver, mer och mer en kontrollfunktion.<br /> "Katten på råttan på repet ni vet". Våra chefer kontrolleras , de kontrollerar oss arbetsförmedlare, som sedan kontrollerar de arbetssökande.<br />Lagar och regler inte humanism och människoarbete. Vår verksamhet, precis som de flesta myndigheter styrs mer och mer av Jurister. Inget ont om jurister de är säkert jätteduktiga på sitt område, men....... vi arbetar med människor inte papper eller maskiner"</blockquote><a href="http://fk-attraktiv.blogspot.com/2009/02/vem-alskar-ruttna-morotter.html">Ur FK-inifrån:</a><br /><blockquote>"Ytterligare en miss med all statistik är att man bara mäter vissa delar av arbetsinnehållet. Ofta handlar det om att mäta antalet avslutade ärenden i ett pinnsystem. Men allt sidoarbete lämnar man därhän. Ett sidoarbete som tidvis upptar halva arbetstiden, men som man inte får räkna med. Snacka om att skapa frustration."</blockquote><a href="http://fk-attraktiv.blogspot.com/2009/02/ett-isflak-pa-drift.html">Och vidare:</a><blockquote>"Det förlösande ordet är delaktighet. Den skulle ha funnits från början, men när den lyser med sin frånvaro blir resultaten därefter. Förtroende och tillit till kassans ledning är inget man kan beordra, även om man till och med försöker använda lönepolitiken som instrument för detta. Förtroende och tillit förtjänar man genom att skapa delaktighet, inflytande och insyn i föränd-ringsprocessen."</blockquote>Båda bloggarna är anonyma och skrivs på fritiden. Anonymiteten är lätt att förstå med tanke på den stundtals mycket fräna kritik de levererar. <span style="font-weight:bold;">Men vad skulle det rent juridiskt innebära om de inte var anonyma och ändå skrevs på fritiden med fokus på arbetet? Meddelarfrihetens gränsland är en gråzon idag. När kliver tjänstemannen in och ut ur sitt officiella ansvar?</span>Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-16142668617191626522009-03-11T18:17:00.003+01:002009-03-14T18:26:59.157+01:00Osynliggjorda offentliga värden<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLe1MJTTiCF62rOmkUl9deXhUPGWe7uL2S4L5ZOiYT0p1ueCRGfMJG6Vo3AyO5-RmP05Ya66pN2Baj5daHvsex3hyphenhyphenPiXvCNT1EzgTNzcV-17USxNjw406j7_TxLY4N_q66VDEPuxc5ivhm/s1600-h/rouse.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 369px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLe1MJTTiCF62rOmkUl9deXhUPGWe7uL2S4L5ZOiYT0p1ueCRGfMJG6Vo3AyO5-RmP05Ya66pN2Baj5daHvsex3hyphenhyphenPiXvCNT1EzgTNzcV-17USxNjw406j7_TxLY4N_q66VDEPuxc5ivhm/s400/rouse.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5313096195023870674" /></a>Nyligen fick köksbiträdet Christina Olsson <a href="http://www.ka.se/index.cfm?c=86357">en skriftlig ursäkt</a> från Ludvika kommun för de trakasserier hon utsatts för, efter att ha skrivit kritiska insändare om det sjunkande näringsinnehållet i de äldres mat. Det är modigt att som anställd offentligt kritisera sina chefers beslut. Det är också, för alla offentliganställda, en grundlagskyddad rättighet. En av de kvalitativa skillnader som skiljer offentlig verksamhet från privat. I ett företag hade Christina Olssons kritiska insändare utgjort giltig grund för uppsägning.<br /><br />Den offentliga sektorn – kommuner, landsting och statliga verk – har ett betydligt mer mångdimensionellt och komplext uppdrag än ett privat företag. Det ekonomiska resultatet, det privata företagets enda mål, är endast en underordnad delmängd av det uppdraget. Överordnat är att bidra till ökad samhällsnytta, som är svår att mäta och ofta faller ut med många års fördröjning utan att synas i den enskilda verksamhetens bokslut. Ett företag håller leden slutna – i en kommun grälar den politiska ledningen konstant och helt öppet. Och som yttersta uppdragsgivare står ingen homogen grupp aktieägare – utan landets invånare, kommunens medlemmar, en skara som rymmer många motstridiga intressen.<br /><br /><span style="font-weight:bold;">Allt detta kunde beskrivas inte bara som särskilda utmaningar utan också som unika styrkor för den offentliga sektorn. Öppen debatt och meddelarfrihet är en extra trygghet för mig som brukare – chansen att missförhållanden uppdagas är större, risken att jag blir förd bakom ljuset är mindre.</span><br /><br />Men den mångåriga liberala propagandaoffensiven har krökt självförtroendet i botten. På ledningsnivå råder total förvirring. Chefer härmar näringslivets metoder med slimmade organisationer, detaljövervakning, outsourcing och konsultberoende som resultat. En verksamhet som inte vet vad den har för mål och mening går snart vilse och tappar såväl sina mest motiverade medarbetare som sina ägares förtroende. När den dessutom chansar på omorganisationer hejvilt åt det håll som snajdiga konsulter för tillfället diffust hötter, då kommer myndighetshaverierna som brev på posten.<br /><br />Bilden av offentlig sektor som en mindre effektiv – och tärande – variant av den privata, har varit central för att bereda marken för marknadslösningar. Den bilden måste i grunden utmanas och ställas mot en förnyad formulering av det offentliga uppdraget.<br /><br /><span style="font-style:italic;">Texten skrevs och publicerades ursprungligen som <a href="http://www.flamman.se/kolumnister.php?id=6113">ledarkolumn</a> i <a href="http://www.flamman.se/">Flamman</a> den 26 februari.</span>Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-47806677688811562192009-03-05T00:28:00.007+01:002009-03-05T01:07:38.743+01:00Den digitala medborgarassistenten - ett möte<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAKBpm9D-tsx8ANSmSYmKBs7h_fHyVklyCsDHqw6l86byXeCsN0TMOAPjm5kQSLLe-jyA9SmU1R3odk36m2FzfzoMGjRL0TMh_k1oAAYKw9ijEZlNq6yrl3VDIiteRQUqLF2dpw7-_O_14/s1600-h/sara4.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 227px; height: 183px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAKBpm9D-tsx8ANSmSYmKBs7h_fHyVklyCsDHqw6l86byXeCsN0TMOAPjm5kQSLLe-jyA9SmU1R3odk36m2FzfzoMGjRL0TMh_k1oAAYKw9ijEZlNq6yrl3VDIiteRQUqLF2dpw7-_O_14/s320/sara4.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5309487262557121330" /></a>Sätt en tonårsgrabb med grymma programmeringskunskaper i ett rum med jolt cola, neddragna gardiner och stora tv-spelsdrömmar; ut kommer Lara Croft. Jag vet inte vem som satt i rummet när <a href="http://sara.csoica.artificial-solutions.com/speller/malmo/main">Malmös digitala medborgarassistent Sara</a> konstruerades men jag misstänker att man drack kaffe och drömde om deltagande medborgare och en folknära förvaltning. Eventuellt med en konsultfirma som mellanled. Sara har glasögon och en tröja som det står malmo.se på. I bakgrunden är av någon anledning en stor vitsippa.<br /><br />NIKLAS: Vad är dealen med vitsippan?<br />SARA: Vitsippan doftar gott!<br />N: Ok, vem är du egentligen?<br />S: Jag heter Sara<br />N: Jo, det vet jag. Var bor du?<br />S: Jag är installerad i en server i Stockholm<br />N: fin tröja?<br />S:Kläder och mode är inte riktigt mitt område<br />N: Snygga bågar!<br />S: Jag pratar hellre om Malmö stad än om glasögon<br />N: vilken är malmös vision?<br />S: Vår vision är att Malmö ska vara en långsiktigt hållbar och attraktiv stad som erbjuder goda levnadsförhållanden för alla Malmöbor. Här intill har jag öppnat en webbsida där du kan läsa om kommunövergripande mål och strategi för 2005.<br />N: Vad menas med hållbar?<br />S: Jag förstår att du undrar vad något betyder, men jag uppfattade inte exakt vad för något. Om du vill kan du skicka din fråga till mig via e-post på adressen <a href="mailto:sara@malmo.se?bcc=maria.cheadle@artificial-solutions.com">sara@malmo.se</a> så ska vi försöka ge dig ett bättre svar!<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjL3I17W5AAaRgLBY6VIPbZqc45yGZW6EIHSzubODC4MEe5ePcOcdA36ZQ_lOTIPpXU18QP_h9DVRrMGIAFXP_b06tU7AVbd46rg0ycG4w3CBnoCEOsAmc-T0_gg8q_fRoGmcYeYCheFVnH/s1600-h/sara3.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 219px; height: 184px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjL3I17W5AAaRgLBY6VIPbZqc45yGZW6EIHSzubODC4MEe5ePcOcdA36ZQ_lOTIPpXU18QP_h9DVRrMGIAFXP_b06tU7AVbd46rg0ycG4w3CBnoCEOsAmc-T0_gg8q_fRoGmcYeYCheFVnH/s320/sara3.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5309487261985847650" /></a><br />N: vilka förvaltningar finns?<br />S: En förvaltning finns under varje nämnd och där arbetar tjänstemän.<br />N: Hur kan jag delta i politiken?<br />S: På sidan härintill hittar du information om Malmö stads politiker.<br />N: hur får jag mer inflytande?<br />S: Jag förstår inte vad det var du undrade över?<br />N: vem bestämmer i staden?<br />S: Vad är det du vill veta om styra, bestämma eller liknande? Skriv om frågan på ett annat sätt så kanske jag kan svaret.<br /><br />N: vem styr staden?<br />S Tyvärr, jag förstår inte. Kan du skriva din fråga med andra ord.<br />N: är du vacker?<br />S: Tack! Tyvärr kan jag inte se hur du ser ut.<br />N: vilken är stadens syn på styrning?<br />S: Jag förstår inte vad det var du undrade över?<br />N: har vi demokrati i malmö?<br />S: Vad är det du vill veta om demokrati? Skriv om frågan på ett annat sätt så kanske jag kan svaret.<br />N: hur fungerar demokratin i staden?<br />S: Vad är det du vill veta om demokrati? Skriv om frågan på ett annat sätt så kanske jag kan svaret.<br />N: har malmö kommunala val?<br />S: Vad är det du vill veta om kommunal? Skriv om frågan på ett annat sätt så kanske jag kan svaret.<br /><br />N: hur ofta är det kommunval?<br />S: 2006 är det allmänt val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige sker vart fjärde år den tredje söndagen i september. Val till Europaparlamentet sker vart femte år på försommaren. Extra val till riksdagen kan hållas mellan ordinarie val.<br />N: styrs staden av socialdemokrater?<br />S: För närvarande är det socialdemokraterna tillsammans med vänsterpartiet som styr. På sidan intill kan du läsa mer om Kommunfullmäktiges ledamöter.<br /><br />N: men alliansen då?<br />S: På sidan intill kan du läsa mer om borgerlig vigsel eller registrering av partnerskap. Klicka på länken nedan för att komma till Svenska kyrkan, där du kan få mer information om kyrklig vigsel. <a href="http://www.svenskakyrkan.se/">Svenska kyrkan</a><br />N: ok, jag kan ta en hint. Kan vem som helst gifta sig?<br />S: Jag är bara en robot, därför kan jag bara hantera en fråga åt gången. Ställ en fråga, utan att använda punkt eller kommatecken mitt i det du skrev, så kanske jag har ett bättre svar på din fråga!<br /><br />N: hur kan jag påverka staden?<br />S: Är det något du vill ha?<br />N: jag vill påverka!<br />S: Är det något jag kan hjälpa till med?<br />N: du kanske kan berätta om hur jag kan framföra mina åsikter?<br />S: Vi vill ha många synpunkter på våra verksamheter och lära av dessa oavsett om de utgörs av förslag, klagomål eller beröm. Dina synpunkter och klagomål är värdefulla! Du kan skriva, skicka e-post eller använda den svarstalong som finns ute i våra olika verksamheter.<br /><br />N: är jag tröttsam?<br />S: När jag blir trött och irriterad fortsätter jag att prata om sånt som jag är bra på. Jag är bra på att prata om kommunen.<br />N: det kan ju ifrågasättas...<br /><br />S: Nu förstod jag tyvärr inte vad du skrev. Jag upptäcker nya saker om kommunen hela tiden genom alla frågor som ställs till mig. Ställ gärna en ny fråga och använd helst fullständiga meningar, för det förstår jag bäst.<br /><br />N: vad betyder integration?<br />S: Vad är det du vill veta om integration? Skriv om frågan på ett annat sätt så kanske jag kan svaret.<br /><br />N: kan du allt om malmö?<br />S: Malmö stad har ett brett ansvarsområde och arbetar med frågor som: skola och utbildning, äldre och funktionshindrade, individ och familj, näringsliv, arbete och integration, kultur, sport och fritid, miljö och hälsa, bostad och bygge, gator och trafik, parker och stränder samt trygghet och säkerhet. Malmö stad är även en serviceorganisation. Vi har också kontroll- och myndighetsfunktioner, men även dessa har som yttersta syfte att göra Malmö till en bra stad att leva och verka i: en attraktiv plats att besöka, flytta till eller etablera sig i. För staden är syftet med verksamheten att förvalta medborgarnas medel på bästa sätt och ge så god service som möjligt.<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiv-_cGVUk41oTXvq-HxLUweXpQME1lLRHYi8I18-84xPeNNbFPB6opwUkHLzAYr48Wy4bLTJXR9U5Y4aoymMFNzOnkL1e4OjYInna0pOKm3XbS1zgwO9WryzO9L67-0qhUb3AkYwqIFsyT/s1600-h/sara2.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 226px; height: 184px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiv-_cGVUk41oTXvq-HxLUweXpQME1lLRHYi8I18-84xPeNNbFPB6opwUkHLzAYr48Wy4bLTJXR9U5Y4aoymMFNzOnkL1e4OjYInna0pOKm3XbS1zgwO9WryzO9L67-0qhUb3AkYwqIFsyT/s320/sara2.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5309487242626464754" /></a>N: vad är medborgarinflytande?<br />S: Jag förstår att du undrar vad något betyder, men jag uppfattade inte exakt vad för något. Om du vill kan du skicka din fråga till mig via e-post på adressen <a href="mailto:sara@malmo.se?bcc=maria.cheadle@artificial-solutions.com">mailto:sara@malmo.se</a> så ska vi försöka ge dig ett bättre svar!<br /><br />N: vem är medborgare?<br />S: Malmös befolkning ökar för nittonde året i rad, vilket innebär att Malmö nu har ca 267 200 invånare.<br /><br />N: Hur ska malmö bli mer demokratiskt :) ?<br /><br />S: Du undrar något om demokrati, men jag förstår inte riktigt vad. Pröva att formulera om din fråga så kanske jag kan hjälpa dig.<br /><br />N: du är het<br />S: Vänlighet går alltid hem.<br />N: hur arbetar malmö med jämställdhet?<br />S: Kay Wictorin arbetar med personalstrategiska frågor centralt på Stadskontoret i Malmö Stad och har jämställdhetsutveckling som specialområde. Samtliga förvaltningar inom Malmö stad arbetar dock med ett lokalt jämställdhetsarbete på respektive förvaltning och det är lagkrav på att varje år framställa en jämställdhetsplan.<br /><br />N: varför är vitsippan så stor?<br />S: Vitsippan doftar gott.<br />N: men demokrati kan du inte berätta om?<br />S: Du undrar något om demokrati, men jag förstår inte riktigt vad. Pröva att formulera om din fråga så kanske jag kan hjälpa dig.<br />N: vi kan alla slå vår bröstkorg när vitsipporna slår ut!<br />S:Du pratar nog med fel sorts robot nu. <a href="#">Information om sexmissbruk</a><br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikCjhRQOfOoUE5qgdgoAQ86iLaP2QjGFAGXi7gt6BmeyOSnkX-TpwHPHej1itLtZIxRGZVL-fC9lW0wXpKW4jZFOfxq3X8kHr4RDeUhoiiyBIa71iVmuJpPWIKGJqy34iARvFcqmNcDZJS/s1600-h/sara1.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 222px; height: 186px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikCjhRQOfOoUE5qgdgoAQ86iLaP2QjGFAGXi7gt6BmeyOSnkX-TpwHPHej1itLtZIxRGZVL-fC9lW0wXpKW4jZFOfxq3X8kHr4RDeUhoiiyBIa71iVmuJpPWIKGJqy34iARvFcqmNcDZJS/s320/sara1.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5309487238915404978" /></a><br />N: kan du säga något om demokratin i malmö?<br />S: Du undrar något om demokrati, men jag förstår inte riktigt vad. Pröva att formulera om din fråga så kanske jag kan hjälpa dig.<br /><br />N: du vet mer om vitsippor än demokrati!<br />S: Vitsippor doftar gott.<br />N: Men det säger ju uppenbarligen inte så mycket...<br />S: Jag uppfattade att du vill ha tips om något, men förstod inte riktigt vad du vill ha tips om. Försök formulera om din fråga, så kanske jag kan lämna ett svar.<br /><br />Vad kan man då dra för slutsatser av mitt och Saras lilla samtal? (förstår du [Sara] poängen med retoriska frågor? S: För tillfället förstår jag ca 4500 olika formuleringar). För det första att de som programmerat Sara har varit förutseende, de väntade sig att hon skulle få komplimanger för utseendet, att folk skulle säga något om glasögonen och att den gigantiska vitsippan inte skulle passera obemärkt. Om man vill veta något om demokrati, så flyter samtalet dessvärre inte lika lätt. Det känns ju sådär bra att Sara utan vidare kan svara på påståendet ”du är het” men inte ”hur fungerar demokratin i staden?”. Det säger säkert något, men jag är inte säker på att jag vill veta vad.<br /><br />Trots allt gillar jag såna här funktioner; det signalerar ju faktiskt nån slags vilja att kommunicera med medborgarna. Och faktum är Saras rättframma ” Nu förstår jag inte riktigt vad du frågar om” känns betydligt bättre än att bli kopplad runt i en ändlös labyrint av telereceptionister.<br /><br />I Malmö finns det dessutom livs levande medborgarassistenter. Och det är ju inte heller så illa.Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-64048678793596016462009-03-04T23:48:00.009+01:002009-03-05T00:19:06.334+01:00Deltagande demokrati vs. rundgång i göteborg<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9i7RCE2C31kpt-kW28WF2sIxz89wzKNg-bG7vnOY53OzOzg2gLQI7G9IKU60lutg5sG245v1YuTdxSLj2jvA1BNYcUBhCMUl61OUKSc_e4muNcTtxg4k8RPkhywUH-clHj2ZaR74sA87Y/s1600-h/347402729_7a1b2b9a55_b.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 81px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9i7RCE2C31kpt-kW28WF2sIxz89wzKNg-bG7vnOY53OzOzg2gLQI7G9IKU60lutg5sG245v1YuTdxSLj2jvA1BNYcUBhCMUl61OUKSc_e4muNcTtxg4k8RPkhywUH-clHj2ZaR74sA87Y/s400/347402729_7a1b2b9a55_b.jpg" border="0" alt="Porto Alegre" title="Porto Alegre" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5309475524793082242" /></a>Trillade på <a href="http://www.okonominettverket.no/Artikkel/191.html">en gammal text</a> av <a href="www.americavz.com/">America Vera-Zavala</a> med en del poänger som ännu står sig (mer än) väl. Det handlar om <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Deltagardemokrati">deltagande demokrati</a>; beslutsprocesser som ger människor verklig makt över besluten.<br /><br />Tanken på deltagande demokrati/deltagardemokrati är gammal. Och bespottad. Därför att den är farlig. Den innebär att resurser börjar fördelas efter behov och att de grupper som historiskt suttit på den politiska, administrativa och ekonomiska makten berövas sin förmåga att förvrida fördelningen av resurser till förmån för sina särintressen, som sker idag.<br /><br />Eliterna har alltid ansett att <a href="http://traditionochfason.wordpress.com/2009/01/11/konservatismen-folkstyret-och-kampen-mot-demokratismen/">ett sådant pöbelvälde</a> är början till undergången. Ansvarsfulla beslut, har de hävdat, förutsätter att makten begränsas till en mindre grupp. Det ansåg de om den representativa demokratin också en gång i tiden. America påpekar att det är precis tvärtom: <br /><blockquote>”Genom att involvera människor i budgetprocessen lär man folk att prata strukturer, istället för detaljer. Istället för att uppmuntra föräldrar att lägga sig i vad barnen ska äta i skolan kan medborgare kanalisera mer pengar till skolan.”</blockquote>Att delta i beslutsfattandet, att inte bara vara <span style="font-style:italic;">kund</span> eller <span style="font-style:italic;">klient</span> utan också aktiv <span style="font-style:italic;">deltagare</span> och <span style="font-style:italic;">medlem</span> – att äga makt – är i sig en lärorik och skolande erfarenhet. Ur det föds en helt annat förståelse för beslutens villkor, och, som America skriver, människor går då från att vara passiva till att vara aktiva.<br /><br /><span style="font-weight:bold;">För <span style="font-style:italic;">protesten</span> är blott den uttrycksform som den maktlöse tvingas retirera till, medan den som är med och äger beslutsrätten, den som får delta, kan inta en mer konstruktiv position: <span style="font-style:italic;">motförslaget</span>.</span><br /><br />Liberaler brukar tala om att ge människor makt och ansvar för att, till exempel, själva välja hos vilken glidig fondförvaltare en del av pensionen ska placeras. Idén om deltagande demokrati tar fasta på precis samma förmåga till ansvarstagande men på ett högre plan. I Porto Alegre införde 1989 arbetarpartiet PT en världsberömd deltagande budgetprocess, som America har skrivit mycket om:<br /><blockquote>”Budgetprocessen varar året runt. Från mars till september fattar man beslut om budgeten. Från september till december kontrollerar man att förslagen efterföljs och röstas igenom. Från november till januari röstar man om stadgarna för deltagande budgeten. Staden är indelad i 16 regioner. I dessa regioner bestämmer man vilka tre budgetposter man vill ska prioriteras och vilka projekt och nyinvesteringar som ska göras. Detta läggs sedan fram för den lokala regeringen. Genom ett matematiskt poängsystem kommer man fram till vilka stadens tre prioriterade budgetposter är. Till dessa ska 40 procent av nyinvesteringarna gå. När pengarna sedan ska fördelas görs det enligt tre kriterier: Vilken prioritering man hade på budgetpost, antal invånare i regionen och nivå på infrastruktur. Det tredje kriteriet är det som garanterar omfördelning – mest pengar går alltid dit behovet är störst. [...] Första året deltog 900 personer i processen, 2002-2003 deltog över 22 000 människor.”</blockquote>Poängen med den här modellen är tvåfaldig: dels sker en omfördelningseffekt, dels innebär det att administrationen <span style="font-style:italic;">effektiviseras</span>. För det som plötsligt måste upp i ljuset och mätas i en tuff prioritering mot andra viktiga behov, det skall verkligen vara välmotiverat.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJyMj9DaMwhtwZWKFXP2-i01cF9XclNqQxGoxPJTn3If97a_rd2lum7YXuVPNpM91yxUnfA4l9nHmj7aSBsjSF6drwpUcV0gMeA2LftJuB7EgFacMv_u7LPCzOoE_GAhOJUTy1HYAV60Y6/s1600-h/3835923408.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 240px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJyMj9DaMwhtwZWKFXP2-i01cF9XclNqQxGoxPJTn3If97a_rd2lum7YXuVPNpM91yxUnfA4l9nHmj7aSBsjSF6drwpUcV0gMeA2LftJuB7EgFacMv_u7LPCzOoE_GAhOJUTy1HYAV60Y6/s400/3835923408.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5309476077580274498" /></a>Jag tänker på det när jag får syn på den lite bisarra nyheten om ett 60 meter högt <a href="http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=480374">pariserhjul</a> <a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/goteborg-far-ny-silhuett-med-pariserhjul-1.813072">med</a> <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2548317.svd">luftkonditionerade</a> <a href="http://www.metro.se/2009/03/04/54914/stort-pariserhjul-skeppas-till-gotebo/">gondoler</a> <a href="http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article4553970.ab">som</a> <a href="http://www.expressen.se/nyheter/1.1486426">ska</a> stå klart mellan Operan och Lilla Bommen i centrala Göteborg i maj i år. Nyheten slog ner idag som, om inte som en bomb, så i varje fall som en hög med dynga.<br /><br />Beslutet är fattat ”<a href="http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=480374">under stort hemlighetsmakeri</a>” skriver GP. Ett lite märkligt sätt att hantera den gemensamma stadsbilden på, kan man tycka. Men det här är <span style="font-style:italic;">samarbetsandans</span> Göteborg, där samarbete är lika med uppgörelser i slutna korridorer. Trots att denna 60-metersgrej är nästan dubbelt såhög som intilliggande operan så ansågs det inte nödvändigt att folk kände till idén innan hjulet beställdes. Ja, det är alltså redan påväg, nermonterat i 24 containrar, eftersom Brisbane där det stod tidigare, ville bli av med det så fort som möjligt.<br /><br />Poängen är inte att hjulet <span style="font-style:italic;">i sig</span> nödvändigtvis är en dum idé, även om det kostar 22 miljoner kronor per år, poängen är att allting har en alternativkostnad och just det här är en rätt dålig prioritering i en stad som samtidigt skär på investeringar i infrastruktur och satsningar på välfärden. En sådan prioritering hade troligen inte gjorts om fler var delaktiga i beslutsprocessen. Innebär det att vi hade fått det tråkigare? Ja, det beror helt på från vilket håll man ser saken.<br /><br />För några år sedan gjorde Göteborgs stad ett (halv)ambitiöst försök att inkludera fler i diskussionen kring den framtida gestaltningen av Södra Älvstranden. Det var ett Projekt, och som alla Projekt så tog det slut. Och sen har dörren till deltagande i Södra Älvstrandens utveckling varit rätt stängd. Istället får vi pariserhjul inköpta efter cirkelresonemang i eventbolagets ledning. "Vi sätter snurr på Göteborg i de sämsta tider." Säger Göran Johansson finurligt och GP utlyser en namntävling. Istället för verkligt deltagande: hitta på ett roligt namn. Tack för den, Glenn.Erik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3482435964546496875.post-2526375764946190872009-03-04T19:30:00.003+01:002009-03-04T19:42:03.215+01:00Visionsstyrning!?<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiylxgnlSkRcVLEQhOCR_qk8_vvs6H45To6-9HPaswb6AHGHBpMpHKuewQ2Dh7rASQ_y5qFn1pjMTiF8fgRZcNEYNLBg7_BklCNndcLwaN2cjZ1caVuG83b3gcdSg0Qgo1RcnzWReBqmgL-/s1600-h/gardin.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5309403817847804978" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 359px; CURSOR: hand; HEIGHT: 359px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiylxgnlSkRcVLEQhOCR_qk8_vvs6H45To6-9HPaswb6AHGHBpMpHKuewQ2Dh7rASQ_y5qFn1pjMTiF8fgRZcNEYNLBg7_BklCNndcLwaN2cjZ1caVuG83b3gcdSg0Qgo1RcnzWReBqmgL-/s400/gardin.jpg" border="0" /></a><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioVYGxj4VaIAN1xjT03UR62aTq4gpbPes8tWjFROI51F_onS9K7BhEg1SLOkEQ2u37q9XO7FPiEbIcFELCUF12bVcDK-sosPFE56CXvsHzM_cTQ54wmcsyHLeQD7quew0obJ3yP2EVB3hyphenhyphen/s1600-h/images.jpg"></a><div align="justify"><br />Finns det något mer besynnerligt än en svulstig, episk och (över)ambitiös förvaltningspolitisk vision? Den offentliga verksamheten är utsatt för ett hårt tryck, inte nog med att man konkurrerar med en marknad som i allt högre utsträckning gör anspråk på att kunna klara av det mesta som våra skattepengar går till, man konkurrerar dessutom med varandra. En bilresa genom Sverige är en succesion av försäljningsargument formulerat i klatschiga fraser. Om jag vill och hälsa på min mormor och morfar så passerar jag bland annat Möjligheternas stad (Malmö), Kunskapsstaden (Lund), Tanke, Omtanke, Mertanke! (?) (Lomma), Staden i vinden (Landskrona), Den goda staden med delaktighet för alla (Helsingborg) och Land och hav, liv och lust (Ängelholm).<br /> Frågan är så klart vad slogans och visioner betyder för den operativa verksamheten. De flesta myndigheter har övergripande visioner som är tänkta att vägleda verksamheten: de är styrinstrument. Samtidigt kan man ju så klart fråga sig hur man operationaliserar ”Land och hav, Liv och lust”.<br /> Jag var idag på en gästföreläsning med en högt uppsatt tjänsteman på <a href="http://www.migrationsverket.se/">Migrationsverket</a>. I en bisats berättade hon att med tillsättningen av den nya generaldirektören Dan Eliasson (som jag inte kan låta bli att imponeras av varje gång han är med i TV, oavsett hur provocerad jag blir av det han säger) så bytte Migrationsverket övergripande vision från ”Migrationsverket ska vara ett föredömme inom Svensk förvaltning” till ”Migrationsverket ska verkar för ett Sverige som tar tillvara den globala migrationens möjligheter”. Vad detta innebär för den operativa verksamheten var emellertid inte självklart, de verkliga styrningsinstrumenten kommer så klart i regleringsbrev som blir till verksamhetsplaner. Snarare, retirerade gästföreläsaren, så handlar detta om att man vill kommunicera en bild av vad organisationen står för.<br /> Det här är så klart inget uppseendeväckande, i själva verket verkar fenomenet så självklart att vi knappt reflekterar över det. Sett ur ett lite längre tidsperspektiv tror jag emellertid att det är ganska talande. Då myndigheter tidigare har legitimerat sin verksamhet genom en effektiv och rättssäker administration, handlar det idag om att associeras med en uppsättning värden som råkar ligga rätt i tiden. Den förre generalsekreteraren, berättade gästföreläsaren, ville ha en ”platt organisation”. Numera heter det att ”en chef inte kan styra över mer än tjugo personer” vilket leder till många hierarkiska nivåer och avdelningar. Men att visionerna förändras behöver inte betyda att att verksamheten bedrivs på ett annorlunda sätt. Att verka för ett Sverige som tar tillvara på den globala migrationens möjligheter kan ju faktiskt betyda nästan vad som helst.<br /> På det här sättet är myndighetssverige lite som gatan jag växte upp på: för att impa på huset bredvid behövde man inte möblera om, det räckte med att byta gardiner och ställa några ordkidéer i fönstret. <br /><br /></div><div></div>Unknownnoreply@blogger.com1