Norman Rockwell: Crestwood Train Station

lördag 17 januari 2009

En försvunnen vägledning

Verva, Verket för förvaltningsutveckling, lades ned vid årsskiftet, vid den aktningsvärda åldern av tre år. I farten försvann även Vervas – skulle jag tro – mest använda publikation, Vägledningen 24-timmarswebben. Ett upprop finns nu för att försvara Vägledningens framtid och överlevnad som offentligt dokument. Läs mer hos Roger Johansson.

Vägledningen var en ofullständig men hyfsad grund för såväl kvalitetsarbete som grundarbete med den offentliga sektorns webbplatser. Att behovet av en sådan vägledning var stort visar spridningen och anammandet bland utvecklare och webbplatsredaktörer i kommuner, landsting, högskolor och myndigheter. I Göteborgs stad har riktlinjerna varit en fundamental utgångspunkt för många av våra överväganden kring webbutveckling.

En vägledning är givetvis inget man måste följa slaviskt i varje läge, men i bransch full av både charlataner, snackiga försäljare och framförallt en osäkerhet kring vad som är best practice, har det varit en trygghet och styrka att ha en uppsättning genomarbetade grundprinciper att utgå från. Det ligger också ett demokratiskt värde i att den offentliga sektorns webbplatser byggs upp kring någotslags gemensamma grundprinciper, att navigations- och interaktionslösningar är förutsebara för användaren. Det ska inte vara nödvändigt att lära sig ett nytt sätt att navigera för att komma åt sitt skattesaldo eller sina patientjournaler.

I övrigt kan statens samordning och satsningar på e-förvaltning, e-tjänster och verksamhetsstöd inom IT mest beskrivas som ett skämt. De senaste fem-tio åren har Sverige halkat långt efter jämförbara länder. En orsak till det är att staten – av oklara skäl – inte ansett det behövas någon stark styrning – så hjulet uppfinns hundra gånger om och monteras sedan på vagnar som alla kör på olika spårbredd (Vi har kommit långt från Axel Oxienstiernas starka statsförvaltningsideal!). En annan orsak är att de försök som funnits till samordning och erfarenhetskoordinering, varav Verva var det viktigaste, ständigt har utsatts för omorganisationer.

Och visst kan omorganisationer vara en nödvändighet om man vill bryta inarbetade dåliga vanor/traditioner i en organisation, men det var knappast Vervas största problem – det stora problemet var snarare bristen på ett tydligt och långsiktigt uppdrag att ta ledningen och driva på tempot. Det saknas verkligen en drivmotor och visionär inspiratör i mitten av den offentliga webbutvecklingen. Det är ett problem och Verva skulle ha kunnat utvecklas vidare åt det hållet.

Återstår att se vad som händer när statskontoret övertar en del av ansvaret för kvalitetsledningen, kanske kan det i praktiken bli just en starkare drivmotor och samordnare, det är i alla fall ett av de huvudargument som anförts för nedläggandet av Verva. Det vore isåfall en positiv konsekvens. Men räkna först med en tid av fördjupad otydlighet och kaos då inarbetade strukturer och upparbetade erfarenheter måste återuppbyggas, som alltid.

Att vägledningen 24-timmarswebben inte är något som kan förvaltas vidare på samma sätt i privat form borde åtminstone vara uppenbart. Det här är den typ av riktlinjer som måste uppdateras och utvärderas löpande i ett öppet och inklusivt förfarande.

För övrigt förstår jag inte hur staten resonerar då man tar bort nedlagda myndigheters webbplatser. Skall nätet alls vara användbart som informationslager så måste en permalänk verkligen vara en permalänk. Det tycker jag, om inte annat, är god sed. Om länkarna i mitt länkarkiv upphör att fungera när staten omorganiserar sig vartannat år, blir jag istället tvungen att ladda hem hela webbplatserna och spara dom på min hårddisk. Inte så effektivt. Lägg ner myndigheter om ni vill, men överför då deras webbplatser till en arkivförvaltning med bevarade länkastrukturer, så att de fortsätter att vara tillgängliga, så som de såg ut när myndigheten upphörde. [Uppdatering: Kritisk artikel om dåligt hanterad nedläggning i CS]

Etiketter: , , , , ,